For faster navigation, this Iframe is preloading the Wikiwand page for Lättmjölk.

Lättmjölk

Lättmjölk är en mjölksort som introducerades i Sverige 1967 och innehåller 0,5 % fett.[1] Till matlagning och bakning lämpar sig standardmjölk och mellanmjölk bättre.

Livsmedelsverket i Sverige rekommenderar att man dricker lättmjölk framför fetare mjölk[2], inte minst barn i skolan[3] och förskolan.[4] Dels för att det rekommenderade dagsintaget av mättat fett annars riskerar överskridas och dels på grund av att den är berikad med D-vitamin.

Eftersom vitamin A är fettlösligt, så minskar mängden A-vitamin när man minskar fetthalten i mjölk. Tidigare berikades därför de fettreducerade mjölksorterna med A-vitamin motsvarande mängderna som finns i sommarmjölken. Denna berikning har dock upphört. Enligt Arla beror det på en EU-lagstiftning från mitten av 2010-talet som inte tillåter att man frivilligt berikar mjölken med A-vitamin som tidigare.[5] A-vitaminberikning har tidigare under 2000-talet ifrågasatts eftersom det inte ansågs råda någon allmän A-vitaminbrist i Sverige och ett överskott kan leda till skelettsjukdomar som benskörhet.[6][7]

En studie som gjordes vid Sahlgrenska akademin 2009 påvisar lägre BMI hos de 8-åringar som drack standardmjölk varje dag jämfört med jämnåriga som sällan drack mjölk.[8] Samma sak kunde inte sägas om barn som ofta drack mellanmjölk eller lättmjölk.[8] Susanne Eriksson som skrivit avhandlingen har inget säkert svar på varför, men menar att det kan bero på att gruppen som drack standardmjölk samtidigt fick i sig andra livsmedel som påverkar vikten eller att gruppen som inte drack standardmjölk istället drack mer läsk.[8]

  • 1967 - Lättmjölken lanseras och ersätter den tidigare skummjölken.
  • 1985 - Arla introducerar färgkoder för olika sorters mjölk: blå för lättmjölk, grön för mellanmjölk, röd för standardmjölk. Andra mejerier kan ha andra färger.

Övriga Norden

[redigera | redigera wikitext]

I Norge kallas motsvarigheten till lättmjölk för ekstra lett melk (extra lätt mjölk).[9] Den innehåller 0,5–0,7% fett och är berikad med vitamin D.[9] I Finland innehåller lättmjölken 1,5 % fett. Dessutom finns det en variant med 1,0 % fett som kallas för ettans mjölk.

Näringsvärde

[redigera | redigera wikitext]
Det här avsnittet innehåller inaktuella uppgifter och behöver uppdateras. (2023-06) Hjälp gärna Wikipedia att åtgärda problemet genom att redigera artikeln eller diskutera saken på diskussionssidan.

Per 100 g

  1. ^ Christer Engström, red (1993). Nationalencyklopedin, 12:e bandet. Höganäs: Bra Böcker. sid. 562 
  2. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 25 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121025064041/http://www.slv.se/sv/Settings/Topplankar/Lattlast/Kostrad/Vuxna/. Läst 9 oktober 2012. 
  3. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 3 juli 2013. https://web.archive.org/web/20130703141500/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Skolmaltider/Lattmjolk-och-lattmargarin/. Läst 9 oktober 2012. 
  4. ^ ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 1 oktober 2012. https://web.archive.org/web/20121001073003/http://www.slv.se/sv/grupp1/Mat-och-naring/Maltider-i-vard-skola-omsorg/Maltider-i-forskolan/lattmjolk-och-margarin-i-forskolan/. Läst 9 oktober 2012. 
  5. ^ ”Varför berikas inte längre mjölk med A-vitamin? - Arla Forum Konsumentkontakt - Arla”. konsumentkontakt.arla.se. https://konsumentkontakt.arla.se/org/arla/d/varfor-berikas-inte-langre-arlas-mjolk-med-a-vitam/. Läst 4 juni 2023. 
  6. ^ ”Läkartidningen ❙ Nr 11 ❙ 2001 ❙ Volym 98 (PDF)”. https://lakartidningen.se/wp-content/uploads/OldPdfFiles/2001/22586.pdf. Läst 4 juni 2023. 
  7. ^ ”Stor dos A-vitamin ökar risken för benskörhet”. Svenska Dagbladet. 23 mars 2003. ISSN 1101-2412. https://www.svd.se/a/0ce1ce30-c146-3457-b3af-c65aa7ae9d2d/stor-dos-a-vitamin-okar-risken-for-benskorhet. Läst 4 juni 2023. 
  8. ^ [a b c] ”Arkiverade kopian”. Arkiverad från originalet den 27 mars 2012. https://web.archive.org/web/20120327165059/http://www.sahlgrenska.gu.se/aktuellt/nyheter/Nyheter%20Detalj/Barn_som_ofta_dricker_fet_mjolk_vager_mindre.cid901191. Läst 12 september 2011. 
  9. ^ [a b] ”Meierileksikon: Ekstra lett melk”. Melk.no. Arkiverad från originalet den 5 juni 2013. https://web.archive.org/web/20130605055249/http://www.melk.no/meieribibliotek/meierileksikon/melk/sotmelk/faktaark/ekstra-lett-melk/. Läst 9 oktober 2012.  (norska)
{{bottomLinkPreText}} {{bottomLinkText}}
Lättmjölk
Listen to this article

This browser is not supported by Wikiwand :(
Wikiwand requires a browser with modern capabilities in order to provide you with the best reading experience.
Please download and use one of the following browsers:

This article was just edited, click to reload
This article has been deleted on Wikipedia (Why?)

Back to homepage

Please click Add in the dialog above
Please click Allow in the top-left corner,
then click Install Now in the dialog
Please click Open in the download dialog,
then click Install
Please click the "Downloads" icon in the Safari toolbar, open the first download in the list,
then click Install
{{::$root.activation.text}}

Install Wikiwand

Install on Chrome Install on Firefox
Don't forget to rate us

Tell your friends about Wikiwand!

Gmail Facebook Twitter Link

Enjoying Wikiwand?

Tell your friends and spread the love:
Share on Gmail Share on Facebook Share on Twitter Share on Buffer

Our magic isn't perfect

You can help our automatic cover photo selection by reporting an unsuitable photo.

This photo is visually disturbing This photo is not a good choice

Thank you for helping!


Your input will affect cover photo selection, along with input from other users.

X

Get ready for Wikiwand 2.0 🎉! the new version arrives on September 1st! Don't want to wait?