For faster navigation, this Iframe is preloading the Wikiwand page for Elektrostal'.

Elektrostal'

Elektrostal'
Электросталь
 Lidnanznam
 Flag
Valdkund Venäma
Eläjiden lugu (2019-01-01) 157,371 ristitud
Pind 51,45 km²
Elektrostal' Электросталь
Pämez' Vladimir Pekarev
(tal'vku 2016—)
Telefonkod +7−49 657-x-xx-xx
Avtokod 50, 90, 150, 190, 750
Aigvö UTC+3 (MSK+0)


Elektrostal' (ven.: Электроста́ль) om Venäman lidn da lidnümbrik Moskvan agjan päivnouzmas. Se om agjan kahesanz' lidn eläjiden lugun mödhe.

Ende nened küläd oliba lidnan territorijal: Afanasovo, Šebanovo i Visokovo. Zatišje-mectahond (ven.: Зати́шье) oli läz niid. Nügüdläižen eländpunktan aluz om pandud vl 1916, konz sauvoškanzihe kaks' tegint: raudan elektrometallurgijan tegim i šlibakoiden Bogorodskii-tegim. Molembad tegimed radaškanziba voden 1917 aigan, ned oma olmas tämbäi-ki. Vl 1925 nimitihe Zatišje-pol'stancijad Elektrostalikš. Radnikžilon nimituz oli Zatišje vhesai 1928. Se sai lidnan statusad vn 1938 26. päiväl tal'vkud.

Elektrostal' šingotase südäitukuižen poltusen tegimel, raudan elektrometallurgijan «Elektrostal'»-tegimel (hüväladuline teraz lomuspäi), mašiništon tehmižel katilpertiden, metallurgižen i atomižen sarakoiden täht, sauvondmaterialiden pästandal (rosttumatomad torved, pertinsauvomižen kombinat — beton, sauvondblokad), himižen kaičendan abutusiden i fil'triden tehmižel.

Geografijan andmused

[vajehta | vajehtada lähtetekst]

Lidn sijadase Kläz'm-jogen oiktal randpolel, 5 kilometras jogespäi, 150 m ü.m.t. keskmäižel korktusel. Mecmassivad oma kaičenus lidnan päivnouzmaižen i päivlaskmaižen röunoidenno. Matkad Moskvan rengazavtotehesai om 38 km päivlaskmha. Lähembaižed lidnad oma Noginsk 1 km pohjoižhe i Pavlovskii Posad 10 km päivnouzmha.

Raudteplatformad oma Metallurg (suvipalas), Elektrostal' (keskuses) i Mašinostroitel' (pohjoižes) sarakol Černogolovkhasai «Moskv — Vladimir»-keskustaspäi. Moskvan pen' avtorengaz (A107-trass) läbitab lidnan päivlaskmad. «Volg»-avtote (M7-trass) mäneb 1 km pohjoižhe lidnaspäi.

Viž küläd i viž žilod mülüdas lidnümbrikho Elektrostalin ližaks vspäi 2018. Kaikiš surembad oma Vsevolodovo-külä (2959 rist. vl 2010) i Uded Pertid-žilo (ven.: Новые Дома, 1630 rist. vl 2010). Lidnümbrikon pind om 135,36 km².

Vl 1939 lidnan ristitišt oli 42 607 eläjad, vl 1959 — 96 922 eläjad. Vn 2010 Venäman rahvahanlugemižen mödhe 155 196 ristitud elihe lidnas. Kaikiš suremb ristitišt oli 153 tuhad eläjid vll 1990−1992 i 155..158 tuhad eläjid vspäi 2010 (158 508 rist. vl 2017). Kaik 165 364 ristitud elihe lidnümbrikos vl 2019.

Rahvahad (2010): venälaižed — 95,8%, ukrainalaižed — 1,6%, toižed rahvahad — 2,6%. Ortodoksižen hristanuskondan koume jumalanpertid[1] i koume časounäd oma olmas lidnas, jumalanpert' i kuz' časounäd lidnümbrikon toižiš eländpunktoiš.

Professionaližen opendusen aluzkundad oma viž kolledžad, Elektrostalin politehnine institut[2] i Moskvan üläopendusen severz'-se filialad.

  1. Elektrostalin lidnümbrikon pühäpertid sobory.ru-saital. (ven.)
  2. Elektrostalin politehnižen institutan sait (elpol.ru). (ven.)



Moskvan agjan lidnad
Aprelevk | Balaših | Beloozörskii | Bronnici | Čehov | Černogolovk | Dedovsk | Dmitrov | Dolgoprudnii | Domodedovo | Drezn | Dzeržinskii | Dubn | Elektrogorsk | Elektrostal' | Elektrougli | Fräzino | Golicino | Himki | Hot'kovo | Istr | Ivantejevk | Jahrom | Jegor'jevsk | Kašir | Klin | Kolomn | Korolöv | Kotel'niki | Krasnoarmeisk | Krasnogorsk | Krasnozavodsk | Krasnoznamensk | Kubink | Kurovskoje | Likino-Dulövo | Litkarino | Lobn' | Losino-Petrovskii | Luhovici | Lüberci | Mitišči | Možaisk | Naro-Fominsk | Noginsk | Odincovo | Orehovo-Zujevo | Ozöri | Pavlovskii Posad | Peresvet | Podol'sk | Protvino | Puščino | Puškino | Ramenskoje | Reutov | Rošal' | Ruz | Sergijev Posad | Serpuhov | Solnečnogorsk | Stupino | Šatur | Ščolkovo | Zaraisk | Zvenigorod | Žukovskii | Taldom | Vanh Kupavn | Verei | Vidnoje | Visokovsk | Volokolamsk | Voskresensk
{{bottomLinkPreText}} {{bottomLinkText}}
Elektrostal'
Listen to this article

This browser is not supported by Wikiwand :(
Wikiwand requires a browser with modern capabilities in order to provide you with the best reading experience.
Please download and use one of the following browsers:

This article was just edited, click to reload
This article has been deleted on Wikipedia (Why?)

Back to homepage

Please click Add in the dialog above
Please click Allow in the top-left corner,
then click Install Now in the dialog
Please click Open in the download dialog,
then click Install
Please click the "Downloads" icon in the Safari toolbar, open the first download in the list,
then click Install
{{::$root.activation.text}}

Install Wikiwand

Install on Chrome Install on Firefox
Don't forget to rate us

Tell your friends about Wikiwand!

Gmail Facebook Twitter Link

Enjoying Wikiwand?

Tell your friends and spread the love:
Share on Gmail Share on Facebook Share on Twitter Share on Buffer

Our magic isn't perfect

You can help our automatic cover photo selection by reporting an unsuitable photo.

This photo is visually disturbing This photo is not a good choice

Thank you for helping!


Your input will affect cover photo selection, along with input from other users.

X

Get ready for Wikiwand 2.0 🎉! the new version arrives on September 1st! Don't want to wait?