Laguerrepolynom är ett matematiskt begrepp, där n te Laguerrepolynomet ${\displaystyle L_{n}^{\alpha ))$ som svarar mot parametern ${\displaystyle \alpha }$, definierat enligt

${\displaystyle L_{n}^{\alpha }\left(x\right)={\frac {x^{-\alpha }e^{x)){n!)){\frac {d^{n)){dx^{n))}\left(x^{\alpha +n}e^{-x}\right),}$

där ${\displaystyle \alpha }$ är ett reellt tal så att ${\displaystyle \alpha >-1}$.

För att följa den vanliga konventionen för definitionen av ortogonala polynom så kan man säga att Laguerrepolynomen svarar mot intervallet ${\displaystyle 0\leq x<\infty }$ samt viktfunktionen ${\displaystyle w\left(x\right)=x^{\alpha }e^{-x))$.

I viss litteratur förekommer benämningarna Laguerrepolynom samt generaliserade Laguerrepolynom för fallen ${\displaystyle \alpha =0}$ respektive ${\displaystyle \alpha \neq 0}$.

Olikheten för parametern ${\displaystyle \alpha }$ som förekommer i definitionen ovan, måste i allra högsta grad uppfyllas. För att förstå nödvändigheten i detta, förutsätt för en stund att olikheten inte uppfylls. Då kommer viktfunktionen ${\displaystyle w\left(x\right)=x^{\alpha }e^{-x))$ inte vara integrerbar i origo, så att integralerna som definierar både ortogonalitet och norm för Laguerrepolynomen kommer att divergera.

Laguerrepolynomen satisfierar Laguerreekvationen:

${\displaystyle x\,y''+(\alpha +1-x)\,y'+n\,y=0.\,}$

Ett användningsområde för Laguerrepolynomen finns inom kvantmekaniken, där de förekommer då man behandlar väteatomens tillstånd.

Laguerrepolynomen är uppkallade efter Edmond Laguerre (1834-1886).

n	${\displaystyle L_{n}(x)\,}$
0	${\displaystyle 1\,}$
1	${\displaystyle -x+1\,}$
2	${\displaystyle {\scriptstyle {\frac {1}{2))}(x^{2}-4x+2)\,}$
3	${\displaystyle {\scriptstyle {\frac {1}{6))}(-x^{3}+9x^{2}-18x+6)\,}$
4	${\displaystyle {\scriptstyle {\frac {1}{24))}(x^{4}-16x^{3}+72x^{2}-96x+24)\,}$
5	${\displaystyle {\scriptstyle {\frac {1}{120))}(-x^{5}+25x^{4}-200x^{3}+600x^{2}-600x+120)\,}$
6	${\displaystyle {\scriptstyle {\frac {1}{720))}(x^{6}-36x^{5}+450x^{4}-2400x^{3}+5400x^{2}-4320x+720)\,}$

Man kan definiera Laguerrapolynomen genom att först definierar

${\displaystyle L_{0}(x)=1\,}$

${\displaystyle L_{1}(x)=1-x\,}$

och sedan använda följande differensekvation för alla k ≥ 1:

${\displaystyle L_{k+1}(x)={\frac {1}{k+1))\left((2k+1-x)L_{k}(x)-kL_{k-1}(x)\right).}$

En sluten formel är

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)=\sum _{i=0}^{n}(-1)^{i}{n+\alpha \choose n-i}{\frac {x^{i)){i!)).}$

Rodirgues formel för dem är

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)={x^{-\alpha }e^{x} \over n!}{d^{n} \over dx^{n))\left(e^{-x}x^{n+\alpha }\right)=x^{-\alpha }~{\frac {({\frac {d}{dx))-1)^{n)){n!))~x^{n+\alpha }.}$

Laguerrepolynomens exponentiella genererande funktion är

${\displaystyle \sum _{n}^{\infty }t^{n}L_{n}(x)={\frac {1}{1-t))~e^{\frac {-tx}{1-t))~.}$

• De första Laguerrepolynomen med parametern α är

${\displaystyle {\begin{aligned}L_{0}^{(\alpha )}(x)&=1\\L_{1}^{(\alpha )}(x)&=-x+\alpha +1\\L_{2}^{(\alpha )}(x)&={\frac {x^{2)){2))-(\alpha +2)x+{\frac {(\alpha +2)(\alpha +1)}{2))\\L_{3}^{(\alpha )}(x)&={\frac {-x^{3)){6))+{\frac {(\alpha +3)x^{2)){2))-{\frac {(\alpha +2)(\alpha +3)x}{2))+{\frac {(\alpha +1)(\alpha +2)(\alpha +3)}{6))\end{aligned)).}$

• ${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(0)={n+\alpha \choose n}\approx {\frac {n^{\alpha )){\Gamma (\alpha +1))).}$

• L_n^(α) har n reella, strikt positiva rötter som är alla i intervallet ${\displaystyle \left(0,n+\alpha +(n-1){\sqrt {n+\alpha ))\right].}$

• Laguerrepolynomens asymptotiska tillväxt för stora n fixerat α och x > 0, ges av

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)={\frac {n^((\frac {\alpha }{2))-{\frac {1}{4)))){\sqrt {\pi ))}{\frac {e^{\frac {x}{2))}{x^((\frac {\alpha }{2))+{\frac {1}{4))))}\cos \left(2{\sqrt {nx))-{\frac {\pi }{2))\left(\alpha +{\frac {1}{2))\right)\right)+O\left(n^((\frac {\alpha }{2))-{\frac {3}{4))}\right)}$

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(-x)={\frac {(n+1)^((\frac {\alpha }{2))-{\frac {1}{4)))){2{\sqrt {\pi )))){\frac {e^{-{\frac {x}{2)))){x^((\frac {\alpha }{2))+{\frac {1}{4))))}e^{2{\sqrt {x(n+1)))}\cdot \left(1+O\left({\frac {1}{\sqrt {n+1))}\right)\right)}$

som kan sammanfattas som

${\displaystyle {\frac {L_{n}^{(\alpha )}\left({\frac {x}{n))\right)}{n^{\alpha ))}\approx e^{\frac {x}{2n))\cdot {\frac {J_{\alpha }\left(2{\sqrt {x))\right)}((\sqrt {x))^{\alpha ))))$

där ${\displaystyle J_{\alpha ))$ är Besselfunktionen.

Additionsformeln för Laguerrepolynomen är

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha +\beta +1)}(x+y)=\sum _{i=0}^{n}L_{i}^{(\alpha )}(x)L_{n-i}^{(\beta )}(y)}$.

Laguerrepolynomen satisfierar ett flertal intressanta relationer:

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)=\sum _{i=0}^{n}L_{n-i}^{(\alpha +i)}(y){\frac {(y-x)^{i)){i!))}$

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha +1)}(x)=\sum _{i=0}^{n}L_{i}^{(\alpha )}(x)}$

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)=\sum _{i=0}^{n}{\alpha -\beta +n-i-1 \choose n-i}L_{i}^{(\beta )}(x)}$

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)=\sum _{i=0}^{n}{\alpha -\beta +n \choose n-i}L_{i}^{(\beta -i)}(x).}$

Dessutom är

${\displaystyle {\begin{aligned}L_{n}^{(\alpha )}(x)&=L_{n}^{(\alpha +1)}(x)-L_{n-1}^{(\alpha +1)}(x)=\sum _{j=0}^{k}{k \choose j}L_{n-j}^{(\alpha -k+j)}(x)\\[10pt]nL_{n}^{(\alpha )}(x)&=(n+\alpha )L_{n-1}^{(\alpha )}(x)-xL_{n-1}^{(\alpha +1)}(x),\\[10pt]&{\text{or )){\frac {x^{k)){k!))L_{n}^{(\alpha )}(x)=\sum _{i=0}^{k}(-1)^{i}{n+i \choose i}{n+\alpha \choose k-i}L_{n+i}^{(\alpha -k)}(x)\\[10pt]nL_{n}^{(\alpha +1)}(x)&=(n-x)L_{n-1}^{(\alpha +1)}(x)+(n+\alpha )L_{n-1}^{(\alpha )}(x)\\[10pt]xL_{n}^{(\alpha +1)}(x)&=(n+\alpha )L_{n-1}^{(\alpha )}(x)-(n-x)L_{n}^{(\alpha )}(x)\end{aligned))}$

och genom att kombinera dem kan man bevisa att

${\displaystyle {\begin{aligned}L_{n}^{(\alpha )}(x)&=\left(2+{\frac {\alpha -1-x}{n))\right)L_{n-1}^{(\alpha )}(x)-\left(1+{\frac {\alpha -1}{n))\right)L_{n-2}^{(\alpha )}(x)\\[10pt]&={\frac {\alpha +1-x}{n))L_{n-1}^{(\alpha +1)}(x)-{\frac {x}{n))L_{n-2}^{(\alpha +2)}(x).\end{aligned))}$

En intressant identitet för heltal i och n är

${\displaystyle {\frac {(-x)^{i)){i!))L_{n}^{(i-n)}(x)={\frac {(-x)^{n)){n!))L_{i}^{(n-i)}(x)}$

som kan användas till att härleda partialbråksuppdelningen

${\displaystyle {\frac {L_{n}^{(\alpha )}(x)}{n+\alpha \choose n))=1-\sum _{j=1}^{n}{\frac {x^{j)){\alpha +j)){\frac {L_{n-j}^{(j)}(x)}{(j-1)!))=1-\sum _{j=1}^{n}(-1)^{j}{\frac {j}{\alpha +j)){n \choose j}L_{n}^{(-j)}(x)=1-x\sum _{i=1}^{n}{\frac {L_{n-i}^{(-\alpha )}(x)L_{i-1}^{(\alpha +1)}(-x)}{\alpha +i)).}$

Två multiplikationsteorem av Erdélyi är

${\displaystyle t^{n+1+\alpha }e^{(1-t)z}L_{n}^{(\alpha )}(zt)=\sum _{k=n}{k \choose n}\left(1-{\frac {1}{t))\right)^{k-n}L_{k}^{(\alpha )}(z)}$

och

${\displaystyle e^{(1-t)z}L_{n}^{(\alpha )}(zt)=\sum _{k=0}{\frac {(1-t)^{k}z^{k)){k!))L_{n}^{(\alpha +k)}(z).}$

Laguerrepolynomens derivator kan räknas med hjälp av

${\displaystyle {\frac {d^{k)){dx^{k))}L_{n}^{(\alpha )}(x)=(-1)^{k}L_{n-k}^{(\alpha +k)}(x)\,.}$

Dessutom gäller följande ekvation

${\displaystyle {\frac {1}{k!)){\frac {d^{k)){dx^{k))}x^{\alpha }L_{n}^{(\alpha )}(x)={n+\alpha \choose k}x^{\alpha -k}L_{n}^{(\alpha -k)}(x)}$

som kan generaliseras till

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha ')}(x)=(\alpha '-\alpha ){\alpha '+n \choose \alpha '-\alpha }\int _{0}^{x}{\frac {t^{\alpha }(x-t)^{\alpha '-\alpha -1)){x^{\alpha '))}L_{n}^{(\alpha )}(t)\,dt.}$

Derivatan i förhållande till andra variabeln α är

${\displaystyle {\frac {d}{d\alpha ))L_{n}^{(\alpha )}(x)=\sum _{i=0}^{n-1}{\frac {L_{i}^{(\alpha )}(x)}{n-i)).}$

Laguerrepolynomen satisfierar differentialekvationen

${\displaystyle xL_{n}^{(\alpha )\prime \prime }(x)+(\alpha +1-x)L_{n}^{(\alpha )\prime }(x)+nL_{n}^{(\alpha )}(x)=0.\,}$

Laguerrepolynomen satisfierar ortogonalitetsrelationen

${\displaystyle \int _{0}^{\infty }x^{\alpha }e^{-x}L_{n}^{(\alpha )}(x)L_{m}^{(\alpha )}(x)dx={\frac {\Gamma (n+\alpha +1)}{n!))\delta _{n,m))$

som följer ur

${\displaystyle \int _{0}^{\infty }x^{\alpha '-1}e^{-x}L_{n}^{(\alpha )}(x)dx={\alpha -\alpha '+n \choose n}\Gamma (\alpha ').}$

Laguerrepolynomen är relaterade till generaliserade hypergeometriska funktionen enligt

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)={n+\alpha \choose n}M(-n,\alpha +1,x)={\frac {(\alpha +1)_{n)){n!))\,_{1}F_{1}(-n,\alpha +1,x)}$

där ${\displaystyle (a)_{n))$ är Pochhammersymbolen.

Hermitepolynomen är ett specialfall av Laguerrepolynomen:

${\displaystyle H_{2n}(x)=(-1)^{n}\ 2^{2n}\ n!\ L_{n}^{(-1/2)}(x^{2})}$

och

${\displaystyle H_{2n+1}(x)=(-1)^{n}\ 2^{2n+1}\ n!\ x\ L_{n}^{(1/2)}(x^{2}).}$

Anta att funktionen f har serieexpansionen

${\displaystyle f(x)=\sum _{i=0}^{\infty }f_{i}^{(\alpha )}L_{i}^{(\alpha )}(x).}$

Då är

${\displaystyle f_{i}^{(\alpha )}=\int _{0}^{\infty }{\frac {L_{i}^{(\alpha )}(x)}{i+\alpha \choose i))\cdot {\frac {x^{\alpha }e^{-x)){\Gamma (\alpha +1)))\cdot f(x)\,dx.}$

Monom kan skrivas som

${\displaystyle {\frac {x^{n)){n!))=\sum _{i=0}^{n}(-1)^{i}{n+\alpha \choose n-i}L_{i}^{(\alpha )}(x).}$

Binomialkoefficienterna har expansionen

${\displaystyle {n+x \choose n}=\sum _{i=0}^{n}{\frac {\alpha ^{i)){i!))L_{n-i}^{(x+i)}(\alpha )}$

som leder till formeln

${\displaystyle e^{-\gamma x}=\sum _{i=0}^{\infty }{\frac {\gamma ^{i)){(1+\gamma )^{i+\alpha +1))}L_{i}^{(\alpha )}(x)\qquad \left({\text{konvergerar om ))\operatorname {Re} {(\gamma )}>-{\frac {1}{2))\right).}$

Ofullständiga gammafunktionen har representationen

${\displaystyle \Gamma (\alpha ,x)=x^{\alpha }e^{-x}\sum _{i=0}^{\infty }{\frac {L_{i}^{(\alpha )}(x)}{1+i))\qquad \left(\Re (\alpha )>-1,x>0\right).}$

En annan oändlig serie är

${\displaystyle \sum _{n=0}^{\infty }{\frac {n!L_{n}^{(\alpha )}(x)L_{n}^{(\alpha )}(y)r^{n)){\Gamma \left(1+\alpha +n\right)))={\frac {\exp \left(-{\frac {\left(x+y\right)r}{1-r))\right)I_{\alpha }\left({\frac {2{\sqrt {xyr))}{1-r))\right)}{\left(xyr\right)^{\frac {\alpha }{2))\left(1-r\right))),\quad ,\alpha >-1,\left|r\right|<1.}$

Följande olikhet för Laguerrepolynomen gäller:

${\displaystyle L_{n}^{(\alpha )}(x)^{2}-L_{n-1}^{(\alpha )}(x)L_{n+1}^{(\alpha )}(x)=\sum _{k=0}^{n-1}{\frac {\alpha +n-1 \choose n-k}{n{n \choose k))}L_{k}^{(\alpha -1)}(x)^{2}>0.}$

Följande integral är viktig i vissa fysikaliska applikationer av Laguerrepolynom:

${\displaystyle \int _{0}^{\infty }x^{\alpha +1}e^{-x}\left[L_{n}^{(\alpha )}(x)\right]^{2}dx={\frac {(n+\alpha )!}{n!))(2n+\alpha +1).}$

• Q-Laguerrepolynom

• Gerald B. Folland, Fourier analysis and its applications, Brooks/Cole publishing company, 1992.
• B. H. Bransden and C. J. Joachain, Quantum mechanics, second edition, Prentice hall, Pearson Education, 2000.
• Donald A. McQuarrie, Mathematical methods for scientists and engineers, University science books, 2003.

• Wikimedia Commons har media som rör Laguerrepolynom.
  Bilder & media