Wende
Wende (IPA: ˈvɛndə) (tyska för vändpunkt, kursändring) kallas ofta den politiska omvälvningen i Östtyskland under dess sista år 1989–1990, då man vände sig från den auktoritära enpartistaten och dess statssocialism till parlamentarisk demokrati och närmande till Västtyskland och dess marknadsliberalism.[1]
I sammanhanget kallas tiden efter die Wende ofta för Nachwendezeit (tiden efter Wende).[2][3]
Omfattande förändringar
[redigera | redigera wikitext]Die Wende omfattar flera händelser som senare blivit synonyma med hela processen:
- Fredliga revolutionen, en tid av stora protester och demonstrationer (Måndagsdemonstrationerna och Alexanderplatzdemonstrationen) mot det politiska systemet i Östtyskland och för medborgarrätt och mänskliga rättigheter[4] under hösten 1989.
- Berlinmurens fall den 9 november 1989 efter en presskonferens av Politbüro där Günter Schabowski meddelade att gränskontrollerna skulle öppnas.
- Övergången till demokrati i Östtyskland efter Fredliga revolutionen, vilket ledde till Östtysklands enda demokratiska val till Volkskammer den 18 mars 1990.[5]
- Tysklands återförening med Einigungsvertrag (Återföreningsfördraget) den 31 augusti 1990, Två plus fyra-fördraget den 12 september 1990 och slutligen det före detta östtyska områdets uppgående i Västtyskland den 3 oktober 1990.
Wende medförde Tysklands återförening. Termen användes första gången offentligt för utvecklingen i Östtyskland den 18 oktober 1989, när den nytillträdde östtyske ledaren Egon Krenz höll tal, men begreppet hade redan använts på omslaget av flera västtyska dagstidningar som i Der Spiegel.[6]
Ursprungligen syftade det på den fredliga revolutionen och slutet på den gamla östtyska regeringen, men die Wende har senare blivit synonymt med Berlinmurens och den östtyska statens fall, och så hela fallet för järnridån och östblockets statssocialism; Seit der Wende – "sedan återföreningen", "sedan muren föll" eller "sedan förändringen".
Denna period präglas också av västtyskt bistånd till Östtyskland, totalt motsvarande 775 miljarder amerikanska dollar på 10 år. Tyskland är fortfarande i "Nachwendezeit" (period efter vändpunkten), då olikheter mellan öst och väst finns kvar, och processen med "inre återförening" ännu inte anses avslutad.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Sofi Gerber (14 augusti 2011). ”Öst är Väst men Väst är bäst”. Stockholms universitet. https://www.diva-portal.org/smash/get/diva2:394101/FULLTEXT03.pdf. Läst 27 maj 2022.
- ^ Bastian Brandau, Henry Bernhard (8 november 2017). Als die DDR sich auflöste. Geschichten aus der Nachwendezeit Deutschlandfunk Kultur. Läst 2 november 2020.
- ^ Sonja Kersten (oktober 2015). Mauerfall-, Post-DDR-, Vereinigungs-, Nachwende- oder doch Wendeliteratur?: Eine kleine Expedition durch einen großen Begriffsdschungel literaturkritik.de, läst 2 november 2020.
- ^ ”Friedliche Revolution 1989”. Stiftung Haus der Geschichte der Bundesrepublik Deutschland. Arkiverad från originalet den 25 maj 2012. https://archive.is/20120525130704/http://www.hdg.de/en/leipzig/exhibition/permanent-exhibition/a-tour-of-the-exhibition/peaceful-revolution/.
- ^ ”Chronik der Wende”. http://www.chronikderwende.de/_/english/overview_jsp.html.
- ^ ”Der Spiegel 42/1989”. http://www.spiegel.de/spiegel/print/index-1989-42.html.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
| |||||||||||||
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
