Stora Nygatan, Göteborg
 | |
| Namngiven | 1852 |
|---|---|
| Tidigare namn | Strandgatan |
| Läge | |
| Plats | Inom Vallgraven, Göteborg |
| Sträckning | Kungsportsplatsen – Drottningtorget |
| Längd | 530 meter |
| Betydelse | |
| Byggnader | Göteborgs synagoga, Stora Nygatan 17 ½ |
Stora Nygatan är en cirka 530 meter[1] lång gata i centrala Göteborg, som sträcker sig från Kungsportsplatsen till Drottningtorget längs med Vallgraven. Närheten till vattnet var mer påtagligt i gatunamnet 1847 då den planerade gatan hade namnet Strandgatan. Det första huset vid gatan byggdes 1850 och gatan fick sitt nuvarande namn 1852.[2] År 1900 var dess längd 570 meter, medelbredden var 12 meter och ytan 6 770 kvadratmeter.[3]
Vid Stora Nygatan ligger en inofficiell adress, Stora Nygatan 17 ½. Husen på Stora Nygatan 17 och 17½ uppfördes 1856 som systerfastigheter. Historien bakom numreringen är att grosshandlaren August Abrahamson köpte tomten på 1850-talet och byggde ett hus där som stod klart på hösten 1852. För sent upptäckte man att det fanns två tomter men bara ett nummer. Adressen blev därför Stora Nygatan 17½.[4] År 1868 köptes fastigheten av grosshandlare Robert Dickson.[5]
På Stora Nygatan ligger också Göteborgs synagoga. Både synagogan och Stora Nygatan 17 och 17½ ritades av August Krüger[6].
Bilder
[redigera | redigera wikitext]-
Stora Nygatan. Litografi i planschverk 1860. -
Stora Nygatan -
Stora Nygatan 1-5. -
Stora Nygatan 1-15. -
Stora Nygatan 7-15. -
Stora Nygatan 27-33.
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Packhusplatsen, för mer information angående Packhuskajen 8 ½.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Eniro.se: Mät sträcka
- ^ Baum, Greta (red.) (2001). Göteborgs Gatunamn 1621-2000. Göteborg: Tre Böcker Förlag. sid. 271. ISBN 91-7029-460-7
- ^ Statistisk Årsbok för Göteborg, [Första årgången 1900], Komitén för Göteborgs stads kommunalstatistik 1902, s. 4
- ^ ”Julkort från Nääs slott”. Arkiverad från originalet den 16 april 2014. https://web.archive.org/web/20140416192024/http://www.warne.se/docs/Julbok_78-87.pdf. Läst 9 maj 2008.
- ^ Wirsin, Ingrid (1993). Utflykt i stan. Göteborg: Göteborgs-Posten. sid. 9
- ^ Synagogans historia, Judiska församlingen, Göteborg[död länk]
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- 100 utmärkta hus i Göteborg.. [Arkitekten och staden] ; [3]. Göteborg: Manne Ekman & Margareta Rydbo, Göteborgs stadsmuseum i samarbete med Göteborgs-posten. 2001. sid. 106-107. Libris 8379794. ISBN 91-85488-54-2
- Fredberg, Carl Rudolf A:son (1921-1922). Det gamla Göteborg: lokalhistoriska skildringar, personalia och kulturdrag. D. 2. Göteborg. sid. 678-687. Libris 2054907. https://runeberg.org/gamlagot/2/0678.html
- Hasselgréen, Ingmar (1977). Stora Nygatan 17 1/2: ett stycke göteborsk kulturhistoria. [Göteborg]: [s.n.]. Libris 3311830
- Rydholm, Claes (2015). Göteborgsadresser med betydelse - i stort och i smått: berättelser från dåtid till nutid. TNF-bok 186. [Stockholm]: Trafik-Nostalgiska Förlaget. sid. 82-85. Libris 17831487. ISBN 9789186853907
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Stora Nygatan, Göteborg.
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
