Standardtryck och standardtemperatur
Standardtryck och standardtemperatur[1] (alternativt Standardtryck och -temperatur[2]), STP används inom bland annat fysik och kemi för att ange referensförhållanden för angivandet av vissa värden för olika material.
Historik
[redigera | redigera wikitext]STP kallades tidigare NTP och NTP betyder normal temperatur (T = 273 K) (alternativt skrivet: T = 273 K) och normalt tryck (p = 1 atm).[3] Alternativt: NTP motsvarar T = 0 °C = 273,15 K och p = 1 atm = 101 325 Pa.[4]
STP
[redigera | redigera wikitext]Begreppet, engelskans Standard temperature and pressure (STP), är en termodynamisk term som anger referensnivå för uppmätning av vissa värden för gaser, vätskor och fasta material. Eftersom många kvantiteter kan variera med tryck och temperatur, mäts dessa relativt dessa referenser.[5]
I Europa används:
- Standardtemperatur
T = 0 °C = 273,15 K
- Standardtryck
p = 1 atm = 101,325 kPa = 1,01325 bar
SATP
[redigera | redigera wikitext]Ett liknande begrepp är Standard ambient temperature and pressure (SATP), men här gäller dock:
- Standard ambient temperature
T = 25 °C
- Standard ambient pressure
p = 1 bar
Notera att i vissa länder kan andra standarder förekomma, exempelvis T = 0 °C eller T = 15 °C.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Analys av dagens och framtidens koldioxidemissioner längs Europaväg 39
- ^ Kvävedioxidhalter
- ^ 1 Fysik för gymnasiet
- ^ Energilära
- ^ Enligt "Compendium of Chemical Terminology (Gold Book)" från IUPAC (Prag, Tjeckien) är STP en förkortning för standard ”temperature (273.15 K eller 0 °C) and pressure (10^5 Pa) usually employed in reporting gas volumes. Note that flow meters calibrated in standard gas volumes per unit time often refer to volumes at 25 °C, not 0 °C.”
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Axelsson, Lovisa; et al (2015). ”Analys av dagens och framtidens koldioxidemissioner längs Europaväg 39”. Chalmers, Göteborg. sid. 17. http://publications.lib.chalmers.se/records/fulltext/224195/224195.pdf. Läst 22 april 2016.
- ”Kvävedioxidhalter”. Naturvårdsverket. http://data.naturvardsverket.se/DataSet/Details/8. Läst 22 april 2016.
- Glad, S; et al (1966). 1 Fysik för gymnasiet. Svenska bokförlaget/Bonniers. sid. 87
- Beckman, O (1991). Energilära
- ”STP”. IUPAC. http://goldbook.iupac.org/S06036.html. Läst 21 april 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
