Sjöpungar
| Sjöpungar | |
 Clavelina lepadiformis | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Manteldjur |
| Klass | Ascidiacea |
| Vetenskapligt namn | |
| § Ascidiacea | |
| Auktor | Nielsen, 1995 |
| Hitta fler artiklar om djur med | |
Sjöpungar (Ascidiacea) är en klass av påsliknande filtrerare tillhörande manteldjuren (Tunicata). Sjöpungar karaktäriseras främst av sina omslutande skyddshöljen, manteln. Denna mantel består till viss del av det cellulosaliknande ämnet, tunicin, vilket gör sjöpungens mantel starkare i jämförelse med andra manteldjur.[1]
Sjöpungar förekommer i alla hav med cirka 1 850 arter, varav cirka 20 är vanliga att finna vid den svenska västkusten.
De kläcks som bilaterala larver. Larverna letar upp en bra plats att bosätta sig på (ofta oorganiskt material, till exempel stenar och liknande), får en säckliknande form och tillbakabildar sedan sitt ganglion (benämns ibland felaktigt som att den "äter upp sin hjärna"). Detta gör den för att spara energi, eftersom dess ganglion är det mest energikrävande organet i kroppen.
Odling
[redigera | redigera wikitext]Då sjöpungens föda består av växtplankton förekommer det idag försök till odling av dem vid Sveriges västkust till viss del i miljövänligt syfte. En storskalig produktion skulle kunna bidra till minskad övergödning då näringsämnena kväve och fosfor binds i sjöpungarna, som sedan kan omvandlas till biomassa, vilken skulle kunna användas till gödsling eftersom den redan är rik på den nödvändiga näringen.[2] I rötningen uppstår biogas som kan användas till energiförsörjning, som till exempel värmekraftverk, och för att driva bussar och bilar. För att få lönsamhet i tillverkningen krävs dock någon typ av certifikat eller annan betalning för ekosystemtjänst.[3]
Det produceras även en umamifond gjord på sjöpung av företaget Marinetaste.
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ sjöpungar i Nationalencyklopedins nätupplaga. Läst 26 januari 2015.
- ^ ”Marin Biogas, Sjöpungar”. Arkiverad från originalet den 17 december 2014. https://web.archive.org/web/20141217133812/http://marinbiogas.se/. Läst 28-januari-2015.
- ^ Juhlin, Johan. ”Energi från sjöpungar alternativ till vindkraft”. Sveriges Television. http://www.svt.se/nyheter/vetenskap/energi-fran-sjopungar-alternativ-till-vindkraft. Läst 17 oktober 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Sjöpungar.
|
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
