For faster navigation, this Iframe is preloading the Wikiwand page for Sandra Day O'Connor.

Sandra Day O'Connor

Sandra Day O'Connor
Född26 mars 1930[1][2][3]
El Paso, Texas, USA
Död1 december 2023 (93 år)
Phoenix, Arizona, USA
Medborgare iUSA
Utbildad vidStanford Law School
Stanford University, filosofie kandidat,
Stanford University, kandidatexamen i juridik
Austin High School[4]
Radford School[5]
SysselsättningDomare, politiker, advokat, jurist[6]
Befattning
Ledamot av Arizonas delstatssenat (1969–1975)
Domare i USA:s högsta domstol (1981–2006)
Kansler för College of William & Mary (2005–2012)
MakeJohn Jay O’Connor (1952–hans död 2009)
Barn3
FöräldrarHenry A. Day[7]
Utmärkelser
Elizabeth Blackwell Award (1985)
National Women's Hall of Fame (1995)[8]
Margaret Brent Award (2000)[9]
Presidentens frihetsmedalj (2009)
USA Today Women of the Year (2023)[10]
Texas Women's Hall of Fame
Hedersdoktor vid Yeshivauniversitetet
Brandeis Medal
National Cowgirl Museum and Hall of Fame
Fellow of the American Academy of Arts and Sciences
48 Arizona Women[11]
Hedersdoktor vid Keiouniversitetet
Philadelphia Liberty-medaljen
Namnteckning
Redigera Wikidata
Sandra Day O'Connor, George W. Bush och O'Connors make 2004.

Sandra Day O'Connor, född 26 mars 1930 i El Paso, Texas, död 1 december 2023 i Phoenix, Arizona,[12] var en amerikansk jurist som mellan 1981 och 2006 var den första kvinnliga domaren i USA:s högsta domstol.

O'Connor föddes i El Paso i Texas men växte upp på en boskapsranch utanför Duncan i Greenlee County, Arizona. Hon utnämndes till ledamot i högsta domstolen av Ronald Reagan.

Högsta domstolen

[redigera | redigera wikitext]

Under sin tid i högsta domstolen strävade O'Connor efter att upprätthålla en balans mellan statens intressen och individuell frihet, samtidigt som hon var noga med att basera sina beslut på noggrann juridisk analys snarare än på ideologiska grunder. Hon var i grunden en moderat konservativ men ansågs O'Connor ofta vara en så kallad "swing vote" i domstolen. Det innebar att hon kunde ta antingen en mer konservativ eller en mer liberal ställning, beroende på fallets karaktär.[13] Ett av hennes mest framträdande avgöranden var i Planned Parenthood mot Casey 1992, där O'Connor röstade för att upprätthålla kärnan i Roe mot Wade, som etablerade rätten till abort. Trots att hon själv hade konservativa värderingar bidrog hon till att försvaga vissa restriktioner och bekräfta rätten till abort som grundläggande.

O'Connor spelade också en avgörande roll i Bush mot Gore (2000), fallet som avgjorde det omtvistade presidentvalet. Här röstade O'Connor med majoriteten för att stoppa omräkningen av röster i Florida, vilket i praktiken resulterade i att George W. Bush blev president.

I Grutter mot Bollinger (2003) visade O'Connor sitt stöd för begränsade former av positiv särbehandling, genom att skriva majoritetsåsikten som bekräftade användningen av ras som en faktor i antagningar till universitet, så länge det var en del av en holistisk bedömning av varje kandidat.

Efter att hon den 1 juli 2005 meddelat att hon tänker avgå från högsta domstolen, nominerade president George W. Bush John Roberts som hennes efterträdare. När sedan domstolens ordförande William Rehnquist avled drogs den kandidaturen tillbaka och Roberts nominerades och valdes istället till posten som chefsdomare. President Bush nominerade därefter Harriet Miers som efterträdare till O'Connor. Miers drog tillbaka sin kandidatur och Samuel Alito nominerades istället.

O'Connor var med i Iraq Study Group, kommissionen ledd av James Baker och Lee Hamilton, som i december 2006 publicerade sina rekommendationer för en ny strategi i Irakkriget.

  1. ^ SNAC, Sandra Day O'Connor, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  2. ^ FemBios databas, Sandra Day O'Connor, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
  3. ^ GeneaStar, Sandra Day O'connor.[källa från Wikidata]
  4. ^ läs online, kvia.com .[källa från Wikidata]
  5. ^ läs online, cbs4local.com .[källa från Wikidata]
  6. ^ Tjeckiska nationalbibliotekets databas, läst: 16 januari 2024.[källa från Wikidata]
  7. ^ geni.com.[källa från Wikidata]
  8. ^ Sandra Day O'Connor (på engelska), National Women's Hall of Fame, läs online.[källa från Wikidata]
  9. ^ läs online, www.americanbar.org .[källa från Wikidata]
  10. ^ läs online, www.usatoday.com .[källa från Wikidata]
  11. ^ läs online, www.48women.org .[källa från Wikidata]
  12. ^ Greenhouse, Linda (1 december 2023). ”Sandra Day O’Connor, First Woman on the Supreme Court, Is Dead at 93” (på amerikansk engelska). The New York Times. ISSN 0362-4331. https://www.nytimes.com/2023/12/01/us/sandra-day-oconnor-dead.html. Läst 1 december 2023. 
  13. ^ ”Sandra Day O’Connor”. history.com. 9 november 2009. https://www.history.com/topics/us-government-and-politics/sandra-day-oconnor. 

Externa länkar

[redigera | redigera wikitext]
{{bottomLinkPreText}} {{bottomLinkText}}
Sandra Day O'Connor
Listen to this article

This browser is not supported by Wikiwand :(
Wikiwand requires a browser with modern capabilities in order to provide you with the best reading experience.
Please download and use one of the following browsers:

This article was just edited, click to reload
This article has been deleted on Wikipedia (Why?)

Back to homepage

Please click Add in the dialog above
Please click Allow in the top-left corner,
then click Install Now in the dialog
Please click Open in the download dialog,
then click Install
Please click the "Downloads" icon in the Safari toolbar, open the first download in the list,
then click Install
{{::$root.activation.text}}

Install Wikiwand

Install on Chrome Install on Firefox
Don't forget to rate us

Tell your friends about Wikiwand!

Gmail Facebook Twitter Link

Enjoying Wikiwand?

Tell your friends and spread the love:
Share on Gmail Share on Facebook Share on Twitter Share on Buffer

Our magic isn't perfect

You can help our automatic cover photo selection by reporting an unsuitable photo.

This photo is visually disturbing This photo is not a good choice

Thank you for helping!


Your input will affect cover photo selection, along with input from other users.

X

Get ready for Wikiwand 2.0 🎉! the new version arrives on September 1st! Don't want to wait?