Rosornas krig är en beteckning som används på olika konflikter inom Sveriges socialdemokratiska arbetareparti, framför allt en period under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet. Beteckningen är skapad med hänvisning till partisymbolen rosen och det engelska inbördeskriget med samma namn.

I första hand åsyftas med begreppet en period under senare delen av 1980-talet och början av 1990-talet då konflikten var både långvarig och politisk/ideologisk till sin natur. Detta rosornas krig stod i första hand mellan Landsorganisationen (LO) och dess ordförande Stig Malm å den ena sidan, och finansminister Kjell-Olof Feldt och den så kallade kanslihushögern å den andra sidan.^[1] Konflikten gällde bland annat hur expansiv eller åtstramande finanspolitiken skulle vara, hur statsfinanserna skulle skötas, samt graden av marknadsekonomiska reformer. Den följde i den uppslitande löntagarfondsdebattens kölvatten. Rosornas krig kan sägas ha kulminerat i Regeringen Carlsson I:s avgång i februari 1990, efter att den misslyckats med att få stöd i riksdagen för ett åtstramningspaket. I samband med detta lämnade också Feldt finansministerposten.

Enligt Eva Franchell, som då själv var journalist på Aftonbladet, eldade roade kvällstidningsjournalister på konflikten.^[2]

Vissa svenska medier har sedan denna period ofta använt begreppet "rosornas krig" på alla motsättningar inom socialdemokraterna, även sådana av mer kortvarig och mindre djupgående natur.^{[källa behövs]}

• Dalauppropet

• Lindgren Åsbrink, Marika, red (2019). Kan(s)lihushögern: frälsare eller dödgrävare?. Stockholm: Tiden. Libris mxlslqlzk87vlh4v. ISBN 9789188224811