Rosenbergs Arkitekter
| Rosenbergs Arkitekter AB | |
| Typ | Arkitektbyrå |
|---|---|
| Huvudkontor |  Stockholm |
| Nyckelpersoner | Gustaf Rosenberg & Olle Stål
Hans Rosenberg Inga Varg & Alessandro Ripellino |
| Tjänster | Konsulttjänster inom arkitektur. |
| Antal anställda | 30+ (vid upplösningen 2014)[1] |
| Historik | |
| Grundat | 1955 som Rosenberg & Stål[1] |
| Upplöst | 2014 i Alessandro Ripellino Arkitekter och Varg Arkitekter |
| Struktur | |
| Ägare | Gustav Rosenberg, Hans Rosenbeg och Olle Stål.
Senare: Inga Varg & Alessandro Ripellino (1993–2014) |
Rosenbergs Arkitekter AB var ett svenskt arkitektkontor som arbetade med offentliga byggnader, bostäder, arbetsplatser, handel, interiörer samt stadsutveckling. Firman grundades 1955 av Gustaf Rosenberg och Olle Stål, under namnet Rosenberg & Stål Arkitektkontor. Sedan valdes även Hans Rosenberg in som delägare och var med och drev kontoret. Från och med 1993 ägdes och drevs kontoret av arkitekterna Alessandro Ripellino och Inga Varg. I mars 2014 överfördes arkitekternas respektive verksamhet till de två bolagen Varg Arkitekter AB och Alessandro Ripellino Arkitekter AB. Rosenbergs Arkitekter lades i och med detta ned.[1]
Verksamhet
[redigera | redigera wikitext]Arkitektkontoret har gjort sig känt för att genomföra stora projekt, ofta i en sorts mjuk strukturalism. I början jobbade Rosenbergs mest med offentliga byggnader och stora kontorshus, men under det senaste decenniet har de breddat sitt verksamhetsfält till att innefatta även stadsutvecklingsprojekt och flerbostadshus. Bland verken märks Lindhagsskrapan i Kvarteret Lusten, Flat Iron Building vid Norra Bantorget i Stockholm, SEB:s kontorsbyggnad Bankhus 90 i Rissne, Tomteboda postterminal, höghushotellet Rica Talk Hotel samt Stockholmsmässan i Älvsjö för vilken kontoret har stått för den arkitektoniska gestaltningen sedan slutet på 1990-talet.
Rosenbergs har även gestaltat flera av de stora stadsbyggnadsprojekt som är på gång i Stockholm, bland annat har kontoret gjort förslag för utbyggnad av Västra city i Stockholm,[2] vunnit ett uppdrag om stadsutveckling på den före detta galoppbanan i Täby kommun samt ett planuppdrag för omvandlingen av Södra Värtahamnen till stadsdel. De har även arbetat med flera bostadsprojekt som ännu inte uppförts, bland annat flerbostadshus i Norra Djurgårdsstaden, Lilla Essingen och Telefonplan, höghus i tidningskvarteret, Stadshagen och Borås, ett bostadstorn vid Liljeholmskajen samt bostadsbebyggelse i kvarteret Kabelverket i Älvsjö.
Byggnader i urval
[redigera | redigera wikitext]- 1972 Sollentuna sim- och sporthall
- 1983 Tomteboda postterminal i Solna kommun
- 1985 IBM:s försäljningskontor i Kista
- 1992 Bankhus 90 i Rissne
- 1993 Tekniska Verken i Linköping
- 2002 IT-universitetet Forum
- 2002 Elektronikbyn i Kista
- 2002 Zanderska huset, Campus Huddinge
- 2006 Rica Talk Hotel i Älvsjö[3]
- 2008 Bostäder i kv. Sjöfarten, Hammarby Sjöstad
- 2008 Flat Iron Building, Torsgatan/Norra Bantorget, Västra city
- 2010 Entréhuset i Årstadalshamnen
- 2011 Punkthus i Hökarängen
- 1999-2010 Stockholmsmässan; AE-hallen (2009), C-hallen (1999), B-galleriet (2010)
- 2011 Lindhagsskrapan i Kvarteret Lusten
Fotogalleri
[redigera | redigera wikitext]-
-
-
Stockholmsmässan -
Flat Iron Building, Stockholm -
Tekniska verkens huvudkontor vid Stångebro i Linköping -
-
Entréhuset Årstadal -
Ombyggnad/inredning
- Sollentuna fria gymnasium
- Hotell Birger Jarl
- Hilton Slussen, fasadbelysningen
Stadsutveckling
- Täby Parkstad, bostadsområde på den gamla galoppbanan
- Nya Klara Västra city, utredning av bebyggelse i centrala Stockholm
- Munksjön i Jönköping, ny stadsdel
- Gubbängsfältet, bostadsbebyggelse och sport
- Södra Värtahamnen, göra om till bostadsområde
- Studio Ulvsunda, boende på gammal industrimark
- Gullmarsplan, en knutpunkt i södra Stockholm
- Stockholmsfyren - skissförslag för Stockholms högsta byggnad vid Ropsten
Utmärkelser
[redigera | redigera wikitext]- 1975 Kasper Salin-priset för Sollentuna sim- och sporthall
- 1982 Tengbomspriset för Tomteboda postterminal
- 1986 Partek Höganäs keramikpris för fasadgestaltningen av IBM:s försäljningskontor i Kista.
- 1992 Betongelementföreningens Arkitekturpris för Bankhus 90 i Rissne.[4]
- 1994 Kasper Salin-priset för Tekniska Verken i Linköping.
- 2000 Stockholms stads Årets skylt tilldelas Stockholmsmässan för en helhetslösning där fasadutformning, skyltning och belysning samspelar.
- 2006 Stockholms läns hembygdsförbunds byggnadspris för Rica Talk Hotel.[5]
- 2008 Glasbranschföreningens glaspris för Rica Talk Hotel.[6]
- 2010 Svensk betongs Arkitekturpris för Flat Iron Building.[4]
- 2012 International Galvanizing Awards för AE-Hallen, Stockholmsmässan.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] Pressmeddelande - Rosenbergs Arkitekter upphör
- ^ ”Västra City • Illustrationsbilaga” (pdf). Stadsbyggnadskontoret Stockholm. 9 juli 2010. http://insynsbk.stockholm.se/templates/main/pages/xGetDocument.aspx?FileId=1865519&FileName=1865519_2_3.PDF&DataSource=2&JournalNumber=2008-03662. Läst 20 april 2015.
- ^ ”En smart läckerbit”. Dagens Nyheter. 21 maj 2006. http://www.dn.se/kultur-noje/konst-form/en-smart-lackerbit/. Läst 20 april 2015.
- ^ [a b] ”Vinnare av Arkitekturpriset 2010”. Svensk Betong. Arkiverad från originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427111415/http://www.svenskbetong.se/nyhetsarkiv/134-vinnare-av-arkitekturpriset-2010.html. Läst 20 april 2015.
- ^ ”Nybyggt hotell får byggnadspris”. Sveriges Television. 26 oktober 2006. http://www.svt.se/nyheter/regionalt/stockholm/nybyggt-hotell-far-byggnadspris. Läst 20 april 2015.
- ^ ”Glaspriset - vinnare och hedersomnämnda”. Glasbranschföreningen. Arkiverad från originalet den 27 april 2015. https://web.archive.org/web/20150427111431/http://www.gbf.se/vara-medlemmar/glas-och-metallentreprenad/vinnare-av-glaspriset. Läst 20 april 2015.
- ^ ”The International Galvanizing Awards 2012” (på engelska). Intergalva. 15 september 2012. Arkiverad från originalet den 20 april 2015. https://web.archive.org/web/20150420190813/http://awards.intergalva.com/nordic-countries-aehall.html. Läst 20 april 2015.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
