Reformmötena i Örebro
Reformmötena i Örebro, eller Örebromötena, kallades tre möten som hölls under åren 1849,[1] 1850 och 1853 i Örebro.[2] Initiativtagare var olika frisinnade och liberala högreståndspersoner. Målet var reformera rösträtten och valförfarandet till Sveriges riksdag, bland annat genom att uppnå valrätt för varje svensk man som fyllt 21 år.[3]
Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Redan i 1840-talets början hade ett "reformvännernas sällskap" bildats i Stockholm, och i mitten av april 1848 träffades ett antal ansedda män på Societetshuset i Örebro för att diskutera dessa frågor. Omkring 150 personer kom då att bilda Nerikes Reformförening.
När kung Oscar I lade fram ett förslag om ett tvåkammarsystem tog Nerikes Reformförening ett initiativ för att hålla fast vid det ursprungliga förslaget om en kammare. Därvid kom det första mötet till stånd. Professor skytteanus Wilhelm Erik Svedelius angav följande skäl till mötena:
| ” | Reformföreningarna satte sig att hålla liksom en egen riksdag för att lära den officiella riksdagen hvad dess frid tillhörde. | „ |
| – Professor Wilhelm Erik Svedelius | ||
Första reformmötet
[redigera | redigera wikitext]Det första reformmötet öppnades den 4 juni 1849 i Societetssalongen i Örebro. Till ordförande valdes Carl Reinhold Tersmeden på Hinsebergs herrgård och till vice ordförande valdes Olof Hedengren.[4] Det samlade 48 deltagare och leddes av Carl Henrik Anckarsvärd, ägare till Karlslunds herrgård strax utanför Örebro. Många propagerade för en allmän rösträtt, men det tyckte andra var att gå för långt. En avlönad sekreterare, med säte i Örebro, utsågs. Det blev Sven Adolf Hedlund. Professor Olof Wingqvist fick i uppdrag att utarbeta ett representationsförslag.
Mötet höll på i sex dagar. Kung Oscar I hade lagt fram ett reformförslag med stora likheter med ett förslag lagt av Anckarsvärd år 1830, men då detta var ett tvåkammarsystem av norsk modell, och reformvännerna föredrog ett enkammarsystem, avslog de förslaget. (Anckarsvärd yrkade, nästan ensam, på bifall till det kungliga förslaget.)[5]
Andra reformmötet
[redigera | redigera wikitext]Det andra reformmötet öppnades den 18 juni 1850 av Carl Reinhold Tersmeden. Då Tersmeden vägrade att utses till ordförande valdes i stället Thore Petre till det uppdraget.[6] Även detta möte höll på i sex dagar.
Tredje reformmötet
[redigera | redigera wikitext]Det tredje och sista reformmötet ägde rum i juni 1853 och samlade 44 deltagare. Till ordförande valdes Johan Gustaf Askengren.[4]
Efterspel
[redigera | redigera wikitext]Representationsreformen i Sverige genomfördes inte förrän år 1866, framdriven av Lois De Geer, men de första stegen mot denna reform togs sannolikt av Anckarsvärd och hans vänner under de olika reformmötena. Det system som till sist infördes var dock ett tvåkammarsystem snarlikt Oscar I:s förslag. Tvåkammarriksdagen varade fram till 1971. Inte förrän detta år infördes det enkammarsystem vid har idag, och som mer liknar reformvännernas förslag.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ Svedelius, Wilhelm Erik (1889). Representaitosreformens historia. Fahlerantz & Company. https://books.google.se/books?id=aVEOtn4zSdgC&pg=PA444&dq=%C3%96rebrom%C3%B6tena+1849&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiIxq_l0t3xAhXwlIsKHa65AEEQ6AEwAXoECAQQAg#v=onepage&q=%C3%96rebrom%C3%B6tena%201849&f=false. Läst 12 juli 2021
- ^ Årsböcker i Svensk Undervisningshistoria. 1958. https://books.google.se/books?id=Ri8dAQAAIAAJ&q=%C3%96rebro+1849+tersmeden&dq=%C3%96rebro+1849+tersmeden&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwi-v7i81N3xAhXtlosKHT0rCsEQ6AEwBHoECAYQAg. Läst 12 juli 2021
- ^ Magnusson, Gerhard (1920). Socialdemokratien i Sverige: I brytningstider. P. A. Norstedt. https://books.google.se/books?id=uXVDAAAAIAAJ&q=%C3%96rebrom%C3%B6tena+1849&dq=%C3%96rebrom%C3%B6tena+1849&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwiIxq_l0t3xAhXwlIsKHa65AEEQ6AEwA3oECAsQAg. Läst 12 juli 2021
- ^ [a b] ”Politiker”. Min hemsida. http://riseberga.dinstudio.se/gallery_65.html. Läst 22 mars 2021.
- ^ Anders Grade: Carl H Anckarsvärd i Svenskt biografiskt lexikon
- ^ Hellberg, Johan Carl (1871). Ur minnet och dagboken om mina samtida: personer och händelser efter 1815 inom och utom fäderneslandet. I. Haeggströms boktr. https://books.google.se/books?id=fs1JAQAAMAAJ&pg=PA52&dq=%C3%96rebrom%C3%B6tena+tersmeden&hl=sv&sa=X&ved=2ahUKEwispZbL0N3xAhVIpYsKHYAZCk0Q6AEwAXoECAQQAg#v=onepage&q=%C3%96rebrom%C3%B6tena%20tersmeden&f=false. Läst 12 juli 2021
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Örebromötena i Nordisk familjebok (andra upplagan, 1922)
- Forssell, Bernhard (1912). Örebro och dess utveckling: kulturhistoriska utkast i ord och bild. Förra bandet, Innefattande tiden från Örebro tillkomst till stora branden 1854. Örebro: Lindh. sid. 79. Libris 421710
- Waldén, Katja (1977). Boken om Örebro: "den ständigt erövrade staden". Stockholm: Natur o. kultur. sid. 115-188. Libris 7231070. ISBN 91-27-47969-2 (inb.)
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
