Petrus Eriksson
| Petrus Eriksson | |
| Född | 4 april 1676[1] Örtomta församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 1 januari 1744[1] (67 år) Östra Ryds församling[1], Sverige |
| Begravd | Östra Ryds kyrka[1] |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet[1]  |
| Sysselsättning | Präst[1] |
| Befattning | |
| Kyrkoherde, Östra Ryds församling (1712–1744)[1] Kontraktsprost, Skärkinds kontrakt (1737–1744)[1] | |
| Redigera Wikidata | |
Petrus Eriksson, född 4 april 1676 i Örtomta församling, Östergötlands län, död 1 januari 1744 i Östra Ryds församling, Östergötlands län, var en svensk präst.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Petrus Eriksson föddes 1676 i Örtomta församling. Han var son till bonden Eric Mårtensson och Anna Jönsdotter på Ås. Eriksson studerade i Linköping och blev 12 oktober 1698 student vid Uppsala universitet. Han avlade examen i teologi 20 juni 1706 och examen i filosofie 18 december 1706. Eriksson disputerade för filosofiegraden 3 april 1707 och avlade magisterexamen 28 maj 1708. Den 20 augusti 1709 prästvigdes han och blev 3 december 1712 kyrkoherde i Östra Ryds församling, tillträde direkt. Han blev 1737 kontraktsprost i Skärkinds kontrakt. Eriksson avled klockan 6 på aftonen 1 januari 1744 och begravdes i Östra Ryds kyrka 17 januari av biskop Andreas Olavi Rhyzelius.[2]
En gravsten över honom finns bevarad i kyrkan.[2]
Familj
[redigera | redigera wikitext]Eriksson gifte sig första gången 10 maj 1710 och Anna Elisabeth Aschanius (1670–1738). Hon var dotter till kyrkoherden Abrahamus Aschanius och Gertrud Klingius i Askeby församling. Aschanius var änka efter kyrkoherden Petrus Rydelius i Östra Ryds församling. Eriksson och Aschanius fick tillsammans barnen Anna Elisabet Eriksson som var gift med prästen N. Hultén och stadsläkaren Daniel Christian Eberstein i Norrköping och Margareta Eriksson som var gift med kyrkoherden Nathanael Alfving i Björkebergs församling.[2]
Eriksson gifte sig andra gången 16 oktober 1739 med änkan Anna Fahlsten (död 1763).[2]
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]- 1705 – De origressione Arithmetica et Geographica, Uppsala.[2]
- 1707 – De Eclipsibus Lunæ, Uppsala.[2]
Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c d e f g h i] Johan Alfred Westerlund & Axel Setterdahl, Linköpings stifts herdaminne, vol. 3, 1919, s. 66-67, läst: 30 oktober 2022.[källa från Wikidata]
- ^ [a b c d e f] Westerlund, Johan Alfred; Setterdahl Johan Axel, Meurling Erik (1917-1919). Linköpings stifts herdaminne. D. 3. Linköping. sid. 66-67. Libris 41149
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
