Per Adolf Sondén
| Per Adolf Sondén | |
 | |
| Född | 12 maj 1792[1] Landeryds församling[1], Sverige |
|---|---|
| Död | 2 juni 1837 (45 år) Stockholm |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Översättare, präst |
| Föräldrar | Johan Adolf Sondén Anna Charlotta Kernell |
| Släktingar | Carl Ulrik Sondén (syskon) Anders Fredrik Sondén (syskon) |
| Redigera Wikidata | |
Per Adolf Sondén, född 12 maj 1792 i Landeryds socken, Östergötland, död 2 juni 1837 i Stockholm, var en svensk präst och litteraturhistoriker, sonson till Sven Sondenius, bror till Carl Ulrik och Anders Fredrik Sondén.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Sondén var skolkamrat till Carl Fredrik Dahlgren vid Linköpings gymnasium[2] 1809 blev han student vid Uppsala universitet. Efter att 1822 ha blivit pastorsadjunkt i Adolf Fredrik befordrades han 1826 till bataljonspredikant vid Svea livgarde, 1831 till notarie vid stadens konsistorium och 1833 till komminister i Klara. År 1832 anställdes han som sekreterare vid revisionen över rikets elementarläroverk och i Samfundet Pro fide et christianismo samt var vid 1834–1835 års riksdag prästeståndets sekreterare.
Han slöt sig till de unga östgötar som med Sondéns kusin P.D.A. Atterbom i spetsen bildade nya skolans kärntrupp. Han lämnade bidrag till Phosphoros och Poetisk kalender samt utgav Sagobrott: Nickenbak, Fröken Snöhvit (1812), en tolkning av Adam Gottlob Oehlenschlägers tragedi Correggio (s.å.) samt Fredmans handskrifter av Bellman (1813). 1814 deltog han i fälttåget mot Norge. Han blev 1815 filosofie magister och prästvigdes 1817. Sondén flyttade sedan till Stockholm och delade sin tid mellan prästarbetet, författarskap och litterär forskning.
Bibliografi
[redigera | redigera wikitext]Sondéns få vittra arbeten, dikter, sagor på prosa och den dramatiserade sagan "Harpspelarens söner", utgavs 1829 i två häften Dikter. Där han följer Atterboms föredöme (idyllisk är "Majsång"; översättningar från Grekiska antologien och ur persisk poesi efter Josef von Hammer-Purgstall kan nämnas); ett par angreps av Vitalis med skarp satir. Som biograf uträttade han ett förtjänstfullt arbete. Det bästa minnesmärket av dithörande slag efterlämnade han i den av honom helt omarbetade och högst betydligt utvidgade andra upplagan av Lorenzo Hammarskölds Svenska vitterheten (1833).
Vidare må nämnas hans upplaga av Jakob Freses, Olof Bergklints, Augustin Ehrensvärds, Bengt Lidners, Olof Kexéls, Jacob Wallenbergs och Erik Johan Stagnelius arbeten samt hans upplaga av Bellmans skrifter (sex band, 1835–1836), som var epokgörande för skalden Carl Michael Bellmans lyrik. Som biograf gjorde sig Soldén bemärkt genom Olaus Petris och Laurentius Petris levnadsbeskrivningar i tidskriften Theophrosyne (1823, 1825) samt som grundläggare, jämte Vilhelm Fredrik Palmblad, och flitig medarbetare i Biographiskt lexicon.
Även på andra litterära områden var han verksam: så utgav han översättningen av Luthers skrifter i urval (10 band, 1828–1831), arbeten av Strauss och Theremin, upplagor av Vergilius, Sallustius och Cornelius med svenska anmärkningar, en latinsk läsebok med mera samt författade recensioner och uppsatser i Svensk literaturtidning, Stockholms kyrkotidning m.m. Hans stora samlingar till en antologi av Sveriges äldre skalder skingrades efter hans död. Mindre omtalat är troligen att han fanns representerad i 1937 års psalmbok med originaltext till en psalm från 1813 Mig dagen flyr (nr 536 1937) och bearbetning av en psalm 1816 Vår Gud är oss en väldig borg (nr 124 1937).
Skrifter (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Sago-brott: Nickenbak ; Fröken Snöhvit (Uppsala, 1812)
- Vocabularium latino-svecanum = Latinsk-swensk glosbok (Stockholm, 1819)
- Dikter (Stockholm, 1829)
- Herrman och Clara: sannfärdig novell ("romantiserad af S-n", Linköping, 1835)
Översättningar (urval)
[redigera | redigera wikitext]- Adam Oehlenschläger: Correggio, sorgespel (Uppsala, 1812)
- Christoph Christian Sturm: Tal wid ungdomens inwigning till dess första nattwardsgång (Stockholm, 1820)
- Samuel Baur: Grifte-tal, till underwisning och tröst (Stockholm, 1825)
- Friedrich Strauss: Klockljuden: minnen ur en ung själasörjares lefnad (Glockentöne: Erinnerungen aus dem Leben eines jungen Geistlichen) (Mariefred, 1827)
- Philipp Konrad Marheineke: Lärobok i christendomen för de öfre claszerna på gymnasierna och för den mognare ungdomen i allmänhet (Stockholm, 1827)
- Martin Luther: Doct. Martin Luthers Skrifter: i ett efter tidens behof lämpadt urwal (Stockholm, 1828–1829)
- Martin Luther: Doctor Martin Luthers Större Catechismus (Der grosse Katechismus) (Stockholm, 1834)
Psalmer
[redigera | redigera wikitext]Källor
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Landeryds kyrkoarkiv, Födelse- och dopböcker, SE/VALA/00212/C I/3 (1780-1832), bildid: C0016762_00036, sida 56, födelse- och dopbok, läs onlineläs online, läst: 3 augusti 2020.[källa från Wikidata]
- ^ P.A. Sondén i Projekt Runeberg
Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från Nordisk familjebok, Sondén, 1. Per Adolf, 1904–1926.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Per Adolf Sondén (1792–1837) hos Litteraturbanken
Wikisource har originalverk som rör Per Adolf Sondén.
| ||||||||
|
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
