Nikolaj Podgornyj
| Nikolaj Podgornyj | |
 | |
| Född | 5 februari 1903 (g.s.)[1] Karlivka[2], Ukraina |
|---|---|
| Död | 11 januari 1983[3][4][5] (79 år) Moskva[6] |
| Begravd | Novodevitjekyrkogården |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland, Ryska republiken, Ukrainska folkrepubliken, Hetmanatet, Ukrainska SSR och Sovjetunionen |
| Utbildad vid | Nationella livsmedelstekniska universitetet,  |
| Sysselsättning | Statsperson, ingenjör, politiker |
| Befattning | |
| Member of the Supreme Soviet of the Ukrainian Soviet Socialist Republic (1947–1967) Medlem av Sovjetunionens högsta sovjet (1954–1977) Förstesekreterare för Ukrainas kommunistiska parti (1957–1963) Ordförande i presidiet för Sovjetunionens högsta sovjet (1965–1977) | |
| Arbetsgivare | Moscow State University of Food Production |
| Politiskt parti | |
| Sovjetunionens kommunistiska parti (–) | |
| Barn | Anatolij Pidhornyj (f. 1932) |
| Utmärkelser | |
| Arbetets Röda Fanas orden (1948) Leninorden (1957) Leninorden (1958) Medalj "för tapperhet i arbetet" (1959) Leninorden (1963) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1963) Storkorset med kedja av Finlands Vita Ros’ orden (1969)[7] Vita lejonets orden (1970) Leninorden (1971) Leninorden (1973) ”Hammare och skära”-guldmedaljen (1973) Medalj ”För tappert arbete under det Stora Fäderneslandkriget 1941-1945” Somalias stjärnas orden För försvaret av Moskva Jubileumsmedalj ”För firandet av 100-årsdagen av Vladimir Lenins födelse” Socialistiska arbetets hjälte ”Veteran av arbetet”-medaljen Jubileumsmedaljen från firandet av 2500-årsdagen för grundandet av shah-dömet i Iran | |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Nikolaj Viktorovitj Podgornyj (ryska Николай Викторович Подгорный), född 18 februari 1903 i Karlovka (numera i Poltava oblast, Ukraina), död 12 januari 1983 i Moskva, var en sovjetisk politiker.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Podgornyj var president i Sovjetunionen mellan 1965 och 1977. Hans formella titel var "ordförande i Högsta sovjets presidium". Han var bl.a. den första representanten för en sovjetisk statsledning som besökte påven i Vatikanstaten.
Podgornyj föddes i en bondefamilj i byn Karlovka. På 1950-talet arbetade han som förste sekreterare i Charkivs distriktskommitté. 1957 utnämndes han till förste sekreterare i Ukrainas kommunistiska parti. Från 1963 var han sekreterare i Sovjetunionens kommunistiska partis centralkommitté.År 1966 blev han medlem i politbyrån och 1965-1977 var han ordförande i Sovjetunionens högsta presidium och efterträdde Anastas Mikojan som statschef.[8]
Podgornyj fick två gånger utmärkelsen "Hjälte av det socialistiska arbetet" (1963 och 1973).
Från 16 juni 1977 och fram till sin död var han s.k. personlig pensionär.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ Gemeinsame Normdatei, 1189639887749153-1, läst: 15 oktober 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Подгорный Николай Викторович”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ SNAC, Nikolai Podgorny, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Find a Grave, 44830495, Nikolai Viktorovich Podgorny, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Encyclopædia Britannica, Nikolay Podgorny, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 31 december 2014, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ Antti Matikkala, Suomen Valkoisen Ruusun ja Suomen Leijonan ritarikunnat, Edita, 2017, s. 498, ISBN 978-951-37-7005-1.[källa från Wikidata]
- ^ Bra Böckers lexikon, 1978.
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
