Maria Konopnicka
| Maria Konopnicka | |
 | |
| Född | 23 maj 1842[1][2][3] Suwałki[4][5], Polen |
|---|---|
| Död | 8 oktober 1910[1][2][3] (68 år) Lviv[4][5] |
| Begravd | Lytjakivkyrkogården[6] kartor |
| Andra namn | Jan Sawa |
| Medborgare i | Kejsardömet Ryssland |
| Sysselsättning | Poet[7], litteraturkritiker, översättare, barnerettighetsaktivist, barnboksförfattare, författare, essäist, redaktör[8] |
| Namnteckning | |
 | |
| Redigera Wikidata | |
Maria Stanisława Konopnicka, född Wasiłowska 23 maj 1842 i Suwałki, död 8 oktober 1910 i Lwów, var en polsk poet, romanförfattare, översättare och essäist. Hon använde sig ofta av nom de plumes, bland dem "Jan Sawa", "Marko" och "Jan Waręż".
År 1855 i Warszawa träffade hon Eliza Pawlowska, blivande Orzeszkowa och deras vänskap varade ända fram till Marias död. År 1862 gifte hon sig med Jaroslaw Konopnicki som var 12 år äldre. Makarna flyttade till Bronow och därefter bodde de utomlands i några år. År 1872 flyttade de till Gusin. Maria kunde inte acceptera begränsningar som äktenskapet medförde, i synnerhet ville hon inte vara ekonomiskt beroende av sin man och trivdes ej med hemmafrurollen. Jaroslaw var i sin tur mycket negativt inställd till Marias författarambitioner.[9] I Gusin skrev Maria sin första dikt som fick mycket bra recensioner av Henryk Sienkiewicz. Det var då Maria började inse att hon hade en författartalang och hon bestämde sig att ta sitt liv i sina egna händer. År 1876 lämnade hon sin man och flyttade tillsammans med barnen tillbaka till Warszawa där hon försörjde sig genom att ge privatlektioner. År 1889 träffade hon Maria Dulebianka, sin blivande livskamrat. De levde tillsammans i 20 år.[10]
Konopnicka var en representativ poet under den polska litteraturens positivistiska period. Hennes skrifter berörde många frågor som ledde samhället på hennes tid och påverkade därmed nästa generation polska poeter och romanförfattare.
Hon är begravd på Lychakiv-kyrkogården i Lviv.
Verk
[redigera | redigera wikitext]
Poesi
[redigera | redigera wikitext]- Linie i dźwięki (1897)
- Śpiewnik historyczny (1904)
- Głosy ciszy (1906)
- Z liryk i obrazków (1909)
- Pan Balcer w Brazylii (1910)
Prosa
[redigera | redigera wikitext]Barnlitteratur
[redigera | redigera wikitext]- Śpiewnik dla dzieci
- O Janku Wędrowniczku, finns på Wikisource
- O krasnoludkach i sierotce Marysi, finns på Wikisource
- Na jagody! (1903), finns på Wikisource — i stort sett ett plagiat av Elsa Beskows Puttes äventyr i blåbärsskogen (1901)
Dikter
[redigera | redigera wikitext]- Rota (1908)
- Stefek Burczymucha
- Wolny najmita
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bibliothèque nationale de France, BnF Catalogue général : öppen dataplattform, läs online, läst: 10 oktober 2015, licens: öppen licens.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Encyclopædia Britannica, Maria Konopnicka, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] SNAC, Maria Konopnicka, läs online, läst: 9 oktober 2017.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Aleksandr M. Prochorov (red.), ”Конопницкая Мария”, Большая советская энциклопедия : [в 30 т.], tredje utgåvan, Stora ryska encyklopedin, 1969, läst: 28 september 2015.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Susanne Blumesberger, Handbuch der österreichischen Kinder- und Jugendbuchautorinnen, vol. 1, 2014, s. 594-595, ISBN 978-3-205-78552-1.[källa från Wikidata]
- ^ Ljubomyr Krysa, Личаківський некрополь, 2006, s. 119, ISBN 978-966-8955-00-5 (Felaktigt ISBN-13-nummer).[källa från Wikidata]
- ^ Archive of Fine Arts, läs online, läst: 1 april 2021.[källa från Wikidata]
- ^ WeChangEd, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ O Marii Konopnickiej na stronie Liber Novus
- ^ Krzysztof Tomasik, Homobiografie. Pisarki i pisarze polscy XIX i XX wieku, Wydawnictwo Krytyki Politycznej, Warszawa 2008
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelsksspråkiga Wikipedia.
|
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
