Lutande tornet i Pisa
| Lutande tornet i Pisa | |
| Klocktorn | |
 | |
| Land | Italien |
|---|---|
| Region | Toscana |
| Ort | Pisa |
| Adress | Piazza del Duomo, 56126 Pisa PI |
| Arkitekt | Bonanus Pisanus |
| Färdigställande | andra halvan av 1300-talet |
| Arkitektonisk stil | Romansk |
| GeoNames | 6269273 |
Lutande tornet i Pisa (italienska: Torre pendente di Pisa[1]) är domkyrkans fristående klocktorn (kampanil) i staden Pisa i nordvästra Italien. Det cirka 55 meter höga tornet är mest känt för att det lutar. Det började byggas 1173 och färdigbyggdes runt[2] eller efter mitten av 1300-talet.
Historik och beskrivning
[redigera | redigera wikitext]Tornet började byggas 1173 som ett normalt torn och tog 199 år att bygga. Tornet stod färdigt år 1372, efter att man slutligen färdigställt klockrummet (med plats för sju klockor[3]).
Tornet började långsamt att luta redan innan bygget var slutfört. Den högsta biten av tornet färdigställdes därför i en något annan vinkel, i ett försök att mildra problemet. Tornet lutar med 5 grader från centrumlinjen, på grund av att marken är mycket vattenrik och lerig. Före restaureringsarbetet 1990–2001 lutade tornet med 5,5 grader.[4]
Årligen besöker flera miljoner människor tornet och går de 296 trappstegen till toppen. På senare år har åtgärder vidtagits för att räta upp tornet något och på så sätt säkerställa dess fortbestånd. Mellan 7 januari 1990 och 16 juni 2001 var tornet stängt på grund av olycksrisken. Det öppnade igen efter omfattande restaureringsarbeten.
Det sägs att Galileo Galilei i ett experiment ska ha släppt två kanonkulor av olika storlek från tornet, detta för att påvisa att kulornas fallhastighet var oberoende av deras massa. Berättelsens trovärdighet är dock tveksam, då dess enda källa är Galileos egen sekreterare, i en bok som publicerades långt efter dennes död.[5]
I populärkulturen
[redigera | redigera wikitext]Lutande tornet i Pisa förekommer i en del filmer. Bland annat finns det med i Stålmannen går på en krypto-nit där Stålmannen rätar upp tornet så att det blir rakt.[6] Under senhösten och vintern 2011 förekom det i en reklamkampanj från företaget Poolia i svensk TV.[7]
Bildgalleri
[redigera | redigera wikitext]-
Ingången till klocktornet -
Minnestavla tillägnad Galileo Galileis experiment -
-
Trappuppgång mellan våning sex och sju -
Trappuppgång mellan våning sju och åtta (toppvåningen) -
Utsikt från toppen -
Kyrkklocka
Se även
[redigera | redigera wikitext]- Lutande tornet i Suurhusen
Källor
[redigera | redigera wikitext]- ^ http://www.ne.se/lang/lutande-tornet-i-pisa
- ^ ”lutande tornet i Pisa”. www.ne.se. https://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/l%C3%A5ng/lutande-tornet-i-pisa. Läst 24 november 2019.
- ^ Denison, Edward (2019-05-30) (på engelska). How to Read Skyscrapers: A crash course in high-rise architecture. Ivy Press. sid. 25. ISBN 978-1-78240-803-1. https://books.google.se/books?id=58ecDwAAQBAJ&pg=PA25. Läst 24 november 2019
- ^ "Saving the Leaning Tower", BBC News 2001-12-15 (Läst 2011-09-01)
- ^ ”Sci Tech : Science history: setting the record straight”. The Hindu. 30 juni 2005. Arkiverad från originalet den 20 juni 2014. https://web.archive.org/web/20140620021642/http://www.hindu.com/seta/2005/06/30/stories/2005063000351500.htm. Läst 10 maj 2010.
- ^ ”Scen från filmen Stålmannen går på en krypto-nit” (video). Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=TQuThW5c4DQ. Läst 16 mars 2016.
- ^ ”Poolias reklamfilm” (video). Youtube. https://www.youtube.com/watch?v=YrwEWz5pwe4. Läst 16 mars 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Lutande tornet i Pisa.- Officiell webbplats
|
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
