Konventionen om biologisk mångfald
Konventionen om biologisk mångfald (Convention on Biological Diversity (CBD)) är ett FN-fördrag som syftar till bevarande och uthålligt nyttjande av den biologiska mångfalden, samt till en rättvis och skälig fördelning av de resurser som följer av användandet av genetiska resurser. De länder som har undertecknat och ratificerat konventionen land har ett angivet ansvar för att bevara mångfalden på gennivå, artnivå och ekosystemnivå.
Konventionen antogs på Rio-konferensen den 5 juni 1992 och trädde i kraft 1993.[1] Konventionen har 196 fördragsparter, dock ej USA och Vatikanstaten.[2][3]
Konventionens innehåll
[redigera | redigera wikitext]Konventionens syfte är att: [4]
- bevara biologisk mångfald,
- nyttja dess beståndsdelar på ett hållbart sätt, samt
- rättvist fördela den nytta som uppstår vid utnyttjandet av genetiska resurser.
Protokoll
[redigera | redigera wikitext]Cartagenaprotokollet
[redigera | redigera wikitext]Konventionen om biologisk mångfald är en ramkonvention som är tänkt att följas av protokoll. Det första protokoll som antogs var det så kallade Cartagenaprotokollet (SÖ 2002:57), som handlar om biosäkerhet med avseende på hantering av levande modifierade organismer. För svensk del regleras tillämpningen av EU:s resolution 1946/2003.
Efter att ha ratificerats av nödvändiga 50 länder, trädde det i kraft 2003. Det har dock inte ratificerats av världens största spannmålsexporterande länder: USA, Argentina och Kanada. USA har inte heller undertecknat det.
Nagoyaprotokollet
[redigera | redigera wikitext]I oktober 2010 antogs Nagoyaprotokollet, som behandlar tillträde till genetiska resurser, och som syftar att uppnå en rättvis fördelning av de vinster som användning av genetiska resurser ger. Nagoyaprotokollet trädde i kraft den 12 oktober 2014, efter det att nödvändiga 50 länder ratificerat det. För svensk del regleras tillämpningen av EU:s resolution 511/2014.
Länder som USA, Kanada och Ryssland har inte undertecknat protokollet.
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Bring, Ove; Mahmoudi, Said; Wrange, Pål (2014). Sverige och folkrätten
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ ”History of the Convention” (på engelska). Convention on Biological Diversity. http://www.cbd.int/history/. Läst 4 februari 2015.
- ^ ”List of Parties” (på engelska). Convention on Biological Diversity. http://www.cbd.int/information/parties.shtml. Läst 4 februari 2015.
- ^ Sveriges överenskommelser med främmande makter 1993:77
- ^ ”Vetenskaplig kommitté för biologisk mångfald”. Kommittédirektiv 1994:51. Sveriges Riksdag. 2 juni 1994. http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Utredningar/Kommittedirektiv/Vetenskaplig-kommitt-for-biol_GIB151/. Läst 4 februari 2015.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Convention on Biological Diversity
- (pdf) Hur genomförs konventionen om biologisk mångfald i Sverige?. Naturvårdsverket. augusti 2006. ISBN 91-620-5578-X. http://www.naturvardsverket.se/Nerladdningssida/?fileType=pdf&downloadUrl=/Documents/publikationer/620-5578-X.pdf. Läst 27 augusti 2018 Arkiverad 4 februari 2015 hämtat från the Wayback Machine.
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
