Khmer (språk)
| Khmer | |
| ខ្មែរ | |
| Uttal | khmae |
|---|---|
| Talas i |  Kambodja |
| Antal talare | 16 miljoner |
| Språkfamilj | Austroasiatiska språk
|
| khmeriska alfabetet | |
| Officiell status | |
| Officiellt språk i | Kambodja ASEAN |
| Språkmyndighet | Kambodjas kungliga Akademi |
| Språkkoder | |
| ISO 639‐1 | km |
| ISO 639‐2 | khm |
| ISO 639‐3 | khm |
Språk i Sydostasien. Khmer i turkos. | |
Khmer (även kambodjanska) är ett mon-khmerspråk som talas främst i Kambodja, där det är officiellt språk.[1] Det talas också i sydöstra Thailand av 1,3 miljoner och i södra Vietnam av en miljon talare.[1]. Totalt har språket cirka sexton miljoner talare. Khmer skrivs med det khmeriska alfabetet som härstammar från brahmi.
Khmer är inte, som så många andra språk som talas i området, ett tonspråk.[2]
Fonologi
[redigera | redigera wikitext]Enligt Huffmans beskrivning så har modern standardkhmer följande konsonant- och vokalfonem.[3] Det fonologiska systemet som det beskrivs här avspeglar talad khmer, inte hur detta representeras i skriven khmer.
Konsonanter
[redigera | redigera wikitext]| Labial | Koronal | Palatal | Velar | Glottal | |
|---|---|---|---|---|---|
| Aspirerad klusil | pʰ | tʰ | cʰ | kʰ | |
| Oaspirerad klusil | p | t | c | k | ʔ |
| Implosiva | ɓ | ɗ | |||
| Nasal | m | n | ɲ | ŋ | |
| Likvida | r l | ||||
| Frikativa | s | h | |||
| Approximant | ʋ | j |
Konsonanterna /f/, /ʃ/, /z/ och /ɡ/ förekommer i undantagsfall i lånord från till exempel franska. Dessa konsonanter listas ej i tabellen ovan eftersom de inte förekommer i khmerord. Dessa ljud används enbart av tvåspråkiga talare och motsvaras ej heller av någon enskild bokstav i khmeralfabetet, utan representeras vid behov av kombinationer av bokstäver. Enspråkiga talare reducerar dessa konsonanter till närmast khmermotsvarighet:
| Främmande ljud (IPA) | Khmer-transkription | Khmer-motsvarighet (IPA) |
|---|---|---|
| /ɡ/ | ហ្គ | /k/ |
| /ʃ/ | ហ្ស | /s/ |
| /f/ | ហ្វ | /h/ eller /pʰ/ |
| /z/ | ហ្ស | /s/ |
Vokalkärnor
[redigera | redigera wikitext]| Långa vokaler | iː | eː | ɛː | ɨː | əː | aː | uː | oː | ɔː | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Korta vokaler | i | e | ɨ | ə | ɐ | a | u | o | ||
| Långa diftonger | iə | ei | ɐe | ɨə | əɨ | ɐə | ao | uə | ou | ɔə |
| Korta diftonger | eə̆ | uə̆ | oə̆ |
Det exakta antalet och fonetiska värdet hos varje vokalkärna varierar från dialekt till dialekt.[4] Korta och långa vokaler av samma kvalitet skiljs enbart åt genom duration.
Stavelsestruktur
[redigera | redigera wikitext]Ord i khmer är mestadels en- eller tvåstaviga. Det finns 85 möjliga kombinationer av två konsonanter och två av tre konsonanter som kan förekomma i stavelseinitial position:
| p | ɓ | t | ɗ | c | k | ʔ | m | n | ɲ | ŋ | j | l | r | s | h | ʋ | |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| p | pʰt- | pɗ- | pʰc | pʰk- | pʔ- | pʰn- | pʰɲ- | pʰŋ- | pʰj- | pʰl- | pr- | ps- | |||||
| t | tʰp- | tɓ | tʰk- | tʔ- | tʰm- | tʰn- | tʰŋ- | tʰj- | tʰl- | tr- | tʰʋ | ||||||
| c | cʰp- | cɓ | cʰk- | cʔ- | cʰm- | cʰn- | cʰŋ- | cʰl- | cr- | cʰʋ- | |||||||
| k | kʰp- | kɓ | kʰt- | kɗ- | kʰc | kʔ- | kʰm- | kʰn- | kʰɲ- | kŋ- | kʰj- | kʰl- | kr- | ks- | kʰʋ- | ||
| s | sp- | sɓ | st- | sɗ- | sk- | sʔ- | sm- | sn- | sɲ- | sŋ- | sl- | sr- | sʋ | ||||
| ʔ | ʔʋ- | ||||||||||||||||
| m | mt- | mɗ- | mc | mʔ- | mʰn- | mʰɲ- | ml- | mr- | ms- | mh- | |||||||
| l | lp- | lɓ | lk- | lʔ- | lm- | lŋ- | lh- | lʋ- |
Stavelser inleds av en av dessa konsonanter eller konsonantkombinationer följt av en vokalkärna. När vokalkärnan är kort, så måste den följas av en finalkonsonant, vilket kan vara en av:/p, t, c, k, ʔ, m, n, ɲ, ŋ, l, h, j, ʋ/. /h/ och /ʋ/ realiseras som [ç] respektive [w]. Den vanligaste strukturen hos ett ord i khmer är en full stavelse som beskriven ovan följd av en obetonad stavelse med strukturen konsonant-vokal av någon av typerna CV-, CrV-, CVN- eller CrVN- (N representerar här valfri nasal). Ord kan också bildas med hjälp av två fulla stavelser. I löpande tal reduceras ofta vokalen i obetonade stavelser till [ə], men i långsamt eller formellt tal uttalas de med sina grundvärden.
Det förekommer ord med tre eller fler stavelser, i synnerhet i terminologi som rör vetenskap, konst och religion. Dessa ord är lånord, vanligen från pali, sanskrit, eller på senare tid franska.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Den här artikeln är helt eller delvis baserad på material från engelskspråkiga Wikipedia.
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] ”Khmer language” (på engelska). Encyclopedia Britannica. https://www.britannica.com/topic/Khmer-language. Läst 13 juli 2020.
- ^ ”Struggling with the Khmer Language” (på amerikansk engelska). Foreign Policy Journal. 19 januari 2009. https://www.foreignpolicyjournal.com/2009/01/19/struggling-with-the-khmer-language/. Läst 13 juli 2020.
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa:Huffman, Franklin. 1970. Cambodian System of Writing and Beginning Reader Arkiverad 1 mars 2021 hämtat från the Wayback Machine.. Yale University Press. ISBN 0-300-01314-0
- ^ Engelska Wikipedia anger följande källa: Mon-Khmer Studies Arkiverad 18 oktober 2007 hämtat från the Wayback Machine. Paul Sidwell. Australian National University. Läst February 23, 2007.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext] |
Wikipedia har en upplaga på khmer. |
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
