Tajga eller taiga (ryska тайга tajga, troligen från ett altaiskt språk i betydelsen ’trädbeklädda berg’^[1][2][3]) är ett biom som karaktäriseras av barrskog. Vanligen åsyftas det sibiriska barr- och urskogsområdet, men ordet används inom geografin som generell beteckning för barrskogsbältet på norra halvklotet, från Norge genom Sverige och Finland till Sibirien i Ryssland, samt i Nordamerika från Alaska genom Kanada till atlantkusten. Tajga förekommer även i Japan, där på ön Hokkaido.

Tajgan är ett av de största skogsområdena med majoriteten av jordens barrträd. Den är dock relativt artfattig på trädslag, särskilt i Norden.

Tajgan är världens största biom på land och utgör 27% av den totala skogsarealen.^[4] Näst efter tundran är tajgan det biom där de lägsta årliga medeltemperaturerna kan uppmätas. Extrema vintertemperaturer i den norra tajgan är generellt lägre än de ute på tundran, bland annat har den lägsta tillförlitligt uppmätta temperaturen på norra halvklotet uppmätts 1892/1933 i nordöstra Rysslands tajga.^[5] Den långa och kalla vintern är ett dominerande inslag i tajgans klimat och sommaren är kort (50 till 100 frostfria dagar).^[6] Enligt Köppens system klassificeras tajgan i klasserna Dfc, Dfd, och Dwd.^[6]

• Skogstundra
• Barrskog
• Skog
• Biom

v • r Skog och skogar Skogstyper Barrskog (blandskog · blåbärsgranskog · hällmarksskog · kalltempererad barrskog · tajga) · dvärgskog · buskskog · djungel · dunge · fjällnära skog (skogstundra) · galleriskog · lövskog (ädellövskog) · naturskog (gammelskog · urskog) · regnskog (tempererad regnskog) · sumpskog (lövsumpskog · mangrove · svämskog) · Virkesskog Skogar Erämark · skog i Sverige (kronopark) – kategori Odlingstyper Arboretum · energiskog · kulturskog · skogskyrkogård · skottskog Skogsbrand Barkbrand · brandflyg · brandfält · brandgata · brandljud · brandtorn · naturvårdsbränning · pyrofil art · torraka · vattenbegjutning från luften · vattenbombare Övrigt Avskogning · skogsglänta · skogsgränsen (trädgränsen) Se även mall:Skogsbruk