Gösta Mittag-Leffler
| Gösta Mittag-Leffler KNO1kl, LVA, LVS, LFS | |
 Gösta Mittag-Leffler 1904. | |
| Född | Magnus Gustaf Mittag-Leffler 16 mars 1846[1][2][3] Stockholm[4] |
|---|---|
| Död | 7 juli 1927 (81 år) Djursholm[1][2][5], Sverige |
| Begravd | Djursholms begravningsplats[6] kartor |
| Medborgare i | Sverige |
| Utbildad vid | Uppsala universitet  |
| Sysselsättning | Matematiker[7], universitetslärare |
| Arbetsgivare | Stockholms universitet |
| Noterbara verk | Mittag-Leffler-funktionen |
| Maka | Signe Mittag Leffler |
| Föräldrar | Olof Leffler[3] Gustava Wilhelmina Mittag |
| Släktingar | Frits Läffler (syskon) Anne Charlotte Leffler (syskon) Artur Leffler (syskon) Pasquale del Pezzo |
| Utmärkelser | |
| Utländsk ledamot av Royal Society (1896)[8] | |
| Redigera Wikidata | |
Magnus Gustaf (Gösta) Mittag-Leffler, född 16 mars 1846 i Stockholm, död 7 juli 1927 i Djursholm i Danderyds församling, var en svensk professor i matematik.
Biografi
[redigera | redigera wikitext]Bakgrund
[redigera | redigera wikitext]Gösta Mittag-Leffler var son till riksdagsmannen Olof Leffler och Gustava Wilhelmina, född Mittag. Släkten Leffler är en från Breslau invandrad borgarsläkt, känd från 1300-talet. Hans syster Anne Charlotte Leffler (1849–1892) var författare, brodern Frits Läffler (1847–1921) framgångsrik dialektforskare och fonetiker. Han var även bror till ingenjören Artur Leffler. År 1882 gifte sig Mittag-Leffler med Signe Julia Emilia af Lindfors, dotter till den finländska generalen Jacob Julius af Lindfors.
Karriär
[redigera | redigera wikitext]Efter studier vid Uppsala universitet möjliggjorde ett stipendium en europaresa och Mittag-Leffler blev vän med samtidens stora begåvningar, bland andra Charles Hermite och Karl Weierstrass.
År 1872 försvarade han sin doktorsavhandling med titeln Om skiljandet af rötterna till en synektisk funktion af en variabel och blev samma år docent i matematik. Han utnämndes 1877 till professor i matematik vid Helsingfors universitet där han stannade till 1881 då han återvände till Stockholm för att samma år bli den förste matematikprofessorn. Han grundade omkring 1882 tidskriften Acta Mathematica. Åren 1891–1892 var han även rektor för Stockholms högskola, som han varit med om att grunda.
Mittag-Leffler var en av den svenska matematikens mest inflytelserika forskare med upptäckter inom bl.a. funktionsteorin och han var mycket produktiv. Mittag-Lefflers sats och Mittag-Leffler-funktionen är uppkallade efter honom. Förutom matematiska arbeten författade han också biografier över kända matematiker.
Mittag-Leffler medverkade också till att lyfta fram många viktiga matematiker som till exempel Sonja Kovalevskaja, Ivar Fredholm och Helge von Koch. Han var en stark förespråkare för kvinnoemancipation.[9]
Mittag-Leffler var ledamot av Kungliga Vetenskapsakademien från 1883[10] och finansierade då förexpeditionen inför den Svensk-ryska gradmätningsexpeditionen åren 1898–1902. Han var hedersledamot av Royal Society,[11] samt ledamot av ett trettiotal lärda samfund samt hedersdoktor vid sex utländska universitet, däribland Oxford.
I Mittag-Lefflers hem, Villa Mittag-Leffler i Djursholm, finns idag Institut Mittag-Leffler. 1910 uppförde Mittag-Leffler en större fritidsbostad i Tällberg, benämnd Tällgården, som 1944 blev Hotell Dalecarlia.
På sin 70-årsdag 1916 upprättade Mittag-Leffler en matematisk stiftelse under Vetenskapsakademiens förvaltning innefattande hans villa i Djursholm med ett omfattande bibliotek och arkiv.
Mittag-Leffler var politiskt verksam bland de konservativa nationalisterna, mot Karl Staafs regering, under borggårdskrisen 1914. I ett tal till studenter vid Stockholms högskola angrep han indirekt den liberale statsministern Karl Staaf och anklagade denne för landsförräderi. Mittag-Leffler fick först böta 400 kronor för förtal, men domen ogillades av Högsta domstolen på grund av formella fel i åtalet.
Mittag-Leffler avled i sitt hem i Djursholm av blödande magsår. Han är begravd på Djursholms begravningsplats.
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] M Gustaf (Gösta) Mittag-Leffler, Svenskt biografiskt lexikon, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Sveriges dödbok, 18460316 Mittag-Leffler, Magnus Gustaf, läst: 21 april 2018.[källa från Wikidata]
- ^ [a b] Klara kyrkoarkiv, Dopböcker över äkta barn, SE/SSA/0010/C I b/8 (1828-1850), bildid: C0056124_00270, födelse- och dopbok, s. no value, läs onlineläs online, läst: 21 april 2018, ”Magnus Gustaf Mittag, Magister John Olof Leffler ich h(ustru) Gustava Wilhelmina Mittag 29 år Clara Skolhus”.[källa från Wikidata]
- ^ www.accademiadellescienze.it, läst: 1 december 2020.[källa från Wikidata]
- ^ Danderyds kyrkoarkiv, Församlingsböcker. Bunden serie, SE/SSA/1494/A II a/11a (1922-1929), bildid: 00033509_00053, död- och begravningsbok, s. 550, läs onlineläs online, läst: 21 april 2018, ”Midgård nr 15, Magnus Gustaf Mittag Leffler, Professor,1846,16/3, Clara,,(18)82 14/3.....(19)27 7/7”.[källa från Wikidata]
- ^ Gösta Mittag-Leffler, FinnGraven.se, läs online, läst: 16 augusti 2017.[källa från Wikidata]
- ^ Gemeinsame Normdatei, läst: 25 juni 2015, licens: CC0.[källa från Wikidata]
- ^ List of Royal Society Fellows 1660-2007, Royal Society, s. 247, läs online.[källa från Wikidata]
- ^ Ulla Wikander, Kvinnoarbete i Europa 1789–1950. Genus, makt och arbetsdelning. Atlas Akademi: 1999, s. 100
- ^ Statskalendern 1908, sp. 1570
- ^ Hvar 8 dag, No 2, 1904
Tryckta källor
[redigera | redigera wikitext]- Lindblad, Hans: Karl Staaff - Försvaret och demokratin (2015)
- Olsson, Jan Olof: 1914. 1964.
- Rudberg, Erik & Hellblom, Edvin (red.): Svenska Dagbladets årsbok: 1927, s. 233–. Stockholm 1928.
- Stubhaug, Arild: Att våga sitt tärningskast: Gösta Mittag-Leffler 1846–1927. Svensk översättning Kjell-Ove Widman. Bokförlaget Atlantis, 2007.
- Stubhaug, Arild: Med viten och vilje: Gösta Mittag-Leffler 1846–1927. Bokförlaget Aschehoug, 2007.
- Torbacke, Jarl: Affären Staaff - Mittag-Leffer Statsvetenskaplig Tidskrift (1961, nr 1)
Vidare läsning
[redigera | redigera wikitext]- ”Gösta Mittag-Leffler”. Albert Edelfelts brev. Elektronisk brev- och konstutgåva. Maria Vainio-Kurtakko & Henrika Tandefelt & Elisabeth Stubb, Svenska litteratursällskapet i Finland. 2014−2020. http://edelfelt.sls.fi/personer/3430/mittag-leffler-gustaf/.
- Ganelius, Tord: M Gustaf (Gösta) Mittag-Leffler i Svenskt biografiskt lexikon (1985-1987)
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]
Wikimedia Commons har media som rör Gösta Mittag-Leffler.- "Mittag-Leffler en matematikens entreprenör" av prof Olle Häggström, Under strecket 6 mars 2005 SvD
- Institut Mittag-Leffler hemsida
|
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
