Sötkörsbär
Systematik
Domän	Eukaryoter Eukaryota
Rike	Växter Plantae
Division	Fröväxter Spermatophyta
Underdivision	Gömfröväxter Angiospermae
Klass	Trikolpater Eudicotyledonae
Ordning	Rosordningen Rosales
Familj	Rosväxter Rosaceae
Släkte	Plommonsläktet Prunus
Undersläkte	Körsbär Cerasus
Art	Sötkörsbär P. avium
Vetenskapligt namn
§ Prunus avium
Auktor	Carl von Linné, 1755
Utbredning

Sötkörsbär eller fågelbär,^[1] Prunus avium, är en art i plommonsläktet inom familjen rosväxter. Arten förekommer naturligt i Europa, till västra Sibirien, Turkiet, Pamir och nordvästra Afrika. Det är träd som blir cirka 15–30 meter högt, och den art från vilken de flesta odlade kultivarer av körsbär tagits fram. Vissa sorter av sötkörsbär benämns bigarråer.^[2]

Arten kan delas in i ett antal varieteter.

• Vanlig sötkörsbär (Prunus avium var. avium) – har små frukter, upp till 1 cm stora. Färgen på frukterna varierar från gult till rött eller svart. De har ofta en bitter smak.^{[källa behövs]}
• Bigarrå (Prunus avium var. duracina) – har stora frukter med fast fruktkött. De mognar ofta sent på säsongen. Det finns många sorter som hör till denna varietet. Även så kallade halvbigarråer är klassificerade som denna varietet.
• Hjärtkörsbär (Prunus avium var. juliana) – har stora frukter med löst fruktkött. Sorter som 'Guigne d'Annonay', 'Elton', 'Frogmore Early', 'Knauff's Riesenkirsche', 'Merton Glory' och 'Valeska' räknas till hjärtkörsbäret.

• Fylldblommigt sötkörsbär (Prunus avium 'Plena') – är en sort med fyllda blommor.

• Hybridkörsbär (Prunus × gondouinii) är en korsning mellan sötkörsbär och surkörsbär (Prunus cerasus).

Det finns ett relativt stort antal ej längre giltiga synonymer för arten:

• Prunus avium var. avium:
  • Cerasus avium (Linné) Moench
  • Cerasus avium α sylvestris Ser. ex DC.
  • Cerasus dulcis P. Gaertn.
  • Druparia avium Clairv.
  • Prunus avium var. sylvestris Dierb.
  • Prunus cerasus ι avium L.
  • Prunus cerasus ζ actiana L.

• Prunus avium var. duracina (L.) Schübl. & G.Martens:
  • Cerasus avium subsp. duracina (L.) Janchen
  • Cerasus duracina DC. ex Lam. & DC.
  • Prunus duracina Sweet
  • Prunus cerasus λ duracina L.

• Prunus avium var. juliana (L.) Schübl. & G.Martens:
  • Cerasus avium subsp. juliana (L.) Janchen
  • Cerasus juliana DC. ex Lam. & DC.
  • Prunus iuliana Gaudin
  • Prunus cerasus ε juliana L.

Världens 15 största producenter av sötkörsbär^[3]

Nr	Område	Produktion (ton)	Andel (%)
1	Turkiet	&&&&&&&&&0639564.&&&&&0639 564	25,10
2	USA	&&&&&&&&&0312430.&&&&&0312 430	12,26
3	Uzbekistan	&&&&&&&&&0172035.&&&&&0172 035	6,75
4	Chile	&&&&&&&&&0155935.&&&&&0155 935	6,12
5	Iran	&&&&&&&&&0137268.&&&&&0137 268	5,39
6	Italien	&&&&&&&&&0114798.&&&&&0114 798	4,51
7	Spanien	&&&&&&&&&0106584.&&&&&0106 584	4,18
8	Rumänien	&&&&&&&&&&090837.&&&&&090 837	3,57
9	Grekland	&&&&&&&&&&090290.&&&&&090 290	3,54
10	Ukraina	&&&&&&&&&&084640.&&&&&084 640	3,32
11	Polen	&&&&&&&&&&059957.&&&&&059 957	2,35
12	Bulgarien	&&&&&&&&&&055309.&&&&&055 309	2,17
13	Syrien	&&&&&&&&&&054200.&&&&&054 200	2,13
14	Ryssland	&&&&&&&&&&046400.&&&&&046 400	1,82
15	Tyskland	&&&&&&&&&&044223.&&&&&044 223	1,74
	Total världsproduktion	&&&&&&&&02547946.&&&&&02 547 946	100,00
Källa: FN:s livsmedels- och jordbruksorganisation:s data för år 2018.[4]

• Prunus avium L. – Sötkörsbär, Den virtuella floran (8 november 2004)
• Fågelbär i Carl Lindman, Bilder ur Nordens flora (andra upplagan, Wahlström och Widstrand, Stockholm 1917–1926)
• Wikimedia Commons har media som rör Sötkörsbär.
  Bilder & media