Drongor
| Drongor | |
 Glitterdrongo (Dicrurus bracteatus) | |
| Systematik | |
|---|---|
| Domän | Eukaryoter Eukaryota |
| Rike | Djur Animalia |
| Stam | Ryggsträngsdjur Chordata |
| Understam | Ryggradsdjur Vertebrata |
| Klass | Fåglar Aves |
| Ordning | Tättingar Passeriformes |
| Underordning | Passeri |
| Familj | Drongor Dicruridae |
| Vetenskapligt namn | |
| § Dicruridae | |
| Auktor | Vigors, 1825 |
| Synonymer | |
| |
Drongor (Dicruridae) är en familj med små tättingar som förekommer i tropikerna i gamla världen.[1]
Utseende och ekologi
[redigera | redigera wikitext]Drongorna är insektsätare som oftast återfinns i öppna skogs- eller buskbiotoper. De födosöker i luften eller på marken. De flesta har svart eller mörkgrå fjäderdräkt, ibland med metallisk glans. De har en lång kluven stjärt, och vissa asiatiska arter har utstuderade stjärtornament. De har korta ben och har en mycket upprätt kroppshållning, likt en törnskata, när de står. Större och mindre vimpeldrongo är oerhört skickliga ljudhärmare. Boet placeras högt upp i ett träd och de lägger två till fyra ägg. De är mycket aggressiva och orädda för sin storlek, och de attackerar mycket större arter som kan utgöra ett hot mot äggen eller deras ungar.
Systematik
[redigera | redigera wikitext]Trivialnamnet "drongo" härstammar ifrån det inhemska språket på Madagaskar, där det refererar till en lokal art inom familjen.[2] Ibland har denna familj utökats avsevärt genom att bland andra de australasiatiska solfjäderstjärtarna, monarkerna och paradisfåglarna inkluderats. Familjen omfattar numera endast ett släkte sedan papuasilkesstjärten (tidigare dvärgdrongo) i släktet Chaetorhynchus numera förs till familjen solfjäderstjärtar (Rhipiduridae) tillsammans med de två arterna i Lamprolia som lever i Fiji.[3]
DNA-studier visar att släktet Dicrurus består av flera utvecklingslinjer som skildes åt för relativt länge sedan, varför det finns goda skäl att dela upp släktet i flera.[4] Resultaten av studierna har dock ännu inte lett till några taxonomiska förändringar.
Familjen drongor tros härstamma ifrån den orientaliska regionen och koloniserade Afrika för cirka 15 miljoner år sedan. Spridningen över Wallacelinjen till Australasien uppskattas ha skett ganska sent, för cirka sex miljoner år sedan.[5]
Arter i taxonomisk ordning
[redigera | redigera wikitext]Följande lista med 28 arter följer IOC:[6]
- Bronsdrongo (Dicrurus aeneus)
- Mindre vimpeldrongo (Dicrurus remifer)
- Kråknäbbad drongo (Dicrurus annectens)
- Större vimpeldrongo (Dicrurus paradiseus)
- Ceylondrongo (Dicrurus lophorinus)
- Andamandrongo (Dicrurus andamanensis)
- Sumatradrongo (Dicrurus sumatranus)
- Sulawesidrongo (Dicrurus montanus)
- Glitterdrongo (Dicrurus bracteatus)
- Serpentindrongo (Dicrurus megarhynchus)
- Lyrdrongo (Dicrurus hottentottus)
- Tablasdrongo (Dicrurus menagei)
- Palawandrongo (Dicrurus palawanensis)
- Filippindrongo (Dicrurus balicassius)
- Kortstjärtad drongo (Dicrurus striatus)
- Wallaceadrongo (Dicrurus densus)
- Grådrongo (Dicrurus leucophaeus)
- Vitbukig drongo (Dicrurus caerulescens)
- Mayottedrongo (Dicrurus waldenii)
- Tofsdrongo (Dicrurus forficatus)
- Aldabradrongo (Dicrurus aldabranus)
- Karthaladrongo (Dicrurus fuscipennis)
- Sammetsdrongo (Dicrurus modestus)
- Klykstjärtad drongo (Dicrurus adsimilis)
- Svartdrongo (Dicrurus macrocercus)
- Tvärstjärtad drongo (Dicrurus ludwigii)
- Glansdrongo (Dicrurus atripennis)
- Smådrongo (Dicrurus sharpei)
Fylogenetiskt schema över familjen
[redigera | redigera wikitext]Efter Pasquet et al 2007[5]
_in_tree.jpg)
| Dicruridae |
| ||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||||
Referenser
[redigera | redigera wikitext]- Artikeln är till största delen en översättning av engelskspråkiga wikipedias artikel Drongo, läst 2010-08-05
Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ Clements, J. F., T. S. Schulenberg, M. J. Iliff, D. Roberson, T. A. Fredericks, B. L. Sullivan, and C. L. Wood (2015) The eBird/Clements checklist of birds of the world: Version 2015 http://www.birds.cornell.edu/clementschecklist/download, läst 2015-08-11
- ^ Lindsey, Terence (1991). Encyclopaedia of Animals: Birds. London: Merehurst Press. sid. 223–224. ISBN 1-85391-186-0
- ^ Irested, Martin (16 september 2009). ”Arkiverade kopian”. Molecular Phylogenetics and Evolution "48" (3): ss. 1218–1222. doi:. PMID 18620871. Arkiverad från originalet den 4 juni 2011. https://web.archive.org/web/20110604191321/http://www.nrm.se/download/18.7d9d550411abf68c801800012645/Irestedt%2Bet%2Bal%2BLamprolia.pdf. Läst 5 augusti 2010.
- ^ Jønsson, K.A., P.-H. Fabre, J.D. Kennedy, B.G. Holt, M.K. Borregaard, C. Rahbek, and J. Fjeldså (2016), A supermatrix phylogeny of corvoid passerine birds (Aves: Corvides), Mol. Phylogenet. Evol. 94, 87-94.
- ^ [a b] Eric Pasquet, Jean-Marc Pons, Jerome Fuchs, Corinne Cruaud, Vincent Bretagnolle (2007) Evolutionary history and biogeography of the drongos (Dicruridae), a tropical Old World clade of corvoid passerines. Molecular Phylogenetics and Evolution 45:158–167
- ^ Gill F, D Donsker & P Rasmussen (Eds). 2023. IOC World Bird List (v13.2). doi : 10.14344/IOC.ML.13.1.
Källor
[redigera | redigera wikitext]- Wannan, Bill (1970). Australian Folklore. Lansdowne Press. ISBN 0-7018-1309-1
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]- Videor av drongoer - the Internet Bird Collection
|
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
