Finst det siteringar på at titlar er i mindre bruk no enn før? (Siste avsnitt.)

Jag tänker plocka bort den här ofantligt fåniga listan över titlar, eftersom den inte gör någon människa klok på hur en titulatur används.

Artikeln borde förklara titulaturens olika delar, som tillnamn som högvällärde/välborne/beskedlige/manhaftige, andra delen av yrkesbeteckningen, som kan kombineras med adelstitel eller stå själv beroende på rang eller värdighet, och efterföljande delar som innefattar förläningar eller ordensinnehav osv.

Dessutom förklara förändringen över tid. Jag kan nog inte skriva artikeln just nu, men tar bort exemplen, som nog bara gör den oinsatte mer förvirrad.--FBQ 5 december 2011 kl. 01.00 (CET)[svara]

Listan över gammal titulatur i artikeln "Titel" har i stort sett varit kopierad från den då enda källan, nämligen ett inlägg från ett nätforum om släktforskning. Inlägget säger sig citera den fjortonde upplagan av "Den Swenske handsekreteraren" av B. U. Pettersson. Huruvida detta är trovärdigt är svårt att veta, och jag har nu ändrat till den andra upplagan som finns inskannad på Google Books. Om någon har en senare upplaga får det gärna revideras för att passa den senare tidsperioden. Vidar.gustafsson (diskussion) 15 december 2019 kl. 18.33 (CET)[svara]

Då titulaturen i tabellen är från 1800-talet finner jag det enda rimliga att stavningen representerar den epoken. Tidigare var det en blandning: "tropligtigste" hade den äldre stavningen medan "vördnad" fick en moderniserad. Eftersom det nu angives att systemet är från 1800-talet (tidigt 1900-tal fanns intet belägg på) torde detta vara det enda rätta.

De feminina former som tidigare visades för DD. MM. Drottningarna och H.K.H. Kronprinsessan finns det inget belägg på i den andra upplagan av "Den Swenske handsekreteraren", även om de i viss mån förekom senare enligt den sjätte upplagan av Svenska Akademiens ordlista.Vidar.gustafsson (diskussion) 15 december 2019 kl. 18.45 (CET)[svara]