Varför anges alla mått på disketterna i mm när de har tum som ursprunglig storleksangivelse? Overengen 26 december 2006 kl. 13.55 (CET)[svara]

För att en "expert" i form av en anonym IP swischade in en sen kväll och ändrade. Det enda arvet till oss blev den ändringen. --Bongoman 26 december 2006 kl. 14.04 (CET)[svara]

Då kanske det är läge att ändra tillbaka till de ursprungliga storleksangivelserna? Overengen 26 december 2006 kl. 17.39 (CET)[svara]

intressant fråga som man tycker borde diskuterats i något sammanhang förut. Antar att det "korrekta" svenska sättet är millimeter men det betyder kanske inte att det bör användas här. För övrigt kikade jag just på en Sony diskett låda jag har i hyllan och det står både 90mm och 3.5". Kollade några andra wikis och verkar mixat, tyska har millimeter, franska tum osv. Personligen är jag för "internationalisering" men SI systemet är ju rätt mycket bättre än det engelska/amerikanska och den gammel-svenska tum användningen verkar vara mer eller mindre borta, reglar är inte märkta 2tum4 längre osv. 83.253.3.26 26 december 2006 kl. 18.44 (CET)[svara]

Jag håller med om att metersystemet är enklare på många sätt. Men frågan är hur många som fattar vad en 90 mm floppy är!? I vissa fall är det t.o.m. så att disketterna konstruerats met utgångpunkt från metersystemet som storleksstandard men ändå benämns med närmaste tum storlek! Overengen 26 december 2006 kl. 20.50 (CET)[svara]

Även om disketter i vardagssammanhang mäts i tum slutade tillverkarna och standardorganisationerna att göra det efter 5,25-tummaren. --Idrougge 5 januari 2007 kl. 06.08 (CET)[svara]

• Jag mätte just tjockleken på en 1,44 MB-diskett, och fick den till ganska precis 3 mm. Kan vara värt att veta och/eller skriva upp.

--Johan Falk, föreningen pacifistiska fysiker 26 mars 2007 kl. 08.54 (CEST)[svara]

Det är väldigt mycket mått av olika slag i artikeln. Blir ganska rörigt och kan säkert förbrylla och skrämma iväg många läsare som inte har några förkunskaper om disketter. Kanske kunde man samla alla siffror och enheter i en tabell och låta brödtexten fokusera på annat. /Kyllo 4 mars 2011 kl. 11.45 (CET)[svara]

Artikeln har rätt dåligt språk. Flera ofullständiga meningar med oklart subjekt, och liknande. Skulle vara bra om någon med teknisk koll kunde förbättra artikeln... 惑乱 分からん * \)/ (\ (< \) (2 /) /)/ * 13 juni 2008 kl. 01.07 (CEST)[svara]

Det finns ingen anledning att förtydliga vad MB står för i detta specifika fall. Mätetalet är ändå inte tillräckligt exakt för att det sak vara meningsfullt med en distinktion. Storleken på disketten nom den formateras med DOS är 1155 kB. 1,2MB är en approximation till två gällande siffror och vad det som disketterna var märkta med. IR 4 december 2011 kl 14.45

Mätetalet anger inte diskettens potentiella datalagringskapacitet utan den nominella kapaciteten. Eftersom det (efter formatering) är frågan om ett digitalt medium och formateringen görs utan större hänsyn till diskettens individuella egenskaper kommer kapaciteten att vara exakt lika (och känd).

DD-disketter formateras i 40 spår à 18 sektorer (eller tvärtom?) à 512 B, DS/DD använder båda sidorna och får 2 x 40 x 18 x 512 B = 720 KB (KiB). 3½" HD-disketter dubblar antalet spår och får 2 x 80 x 18 x 512 B = 1440 KiB. En del av kapaciteten används till filsystemet, så DOS rapporterar lägre värden (men jag vore mycket förvånad om den uppgivna enheten var kB och inte KB).

Jag tror inte att disketten på "1,2 MB" i motsats till de andra skulle använda ett sådant antal sektorer att man känt sig nödgad att ange endast ett närmevärde av kapaciteten. En gissning skulle vara att man inte vågade dubbla antalet spår eller sektorer på 5 1/4"-disketterna, utan höjde antalet sektorer per spår från 18 till 30, vilket skulle ge 80 x 30 x 512 KiB = 1200 KiB, d.v.s. 1,2 "MB" med samma ad hoc-definition på enheten som för 1,44-disketterna. Den kapacitetsgissningen angavs i ((förtydliga)).

--LPfi 4 december 2011 kl. 18.39 (CET)[svara]

Enligt en redigeringskommentar anger en icke angiven källa att disketterna på "1200 MB" rymde bara 1155 kB (sic!). Jag antar att den källan talar om det utrymme som finns kvar för data efter att man skapat ett DOS-filsystem där. Ingen av de andra storlekarna handlar om för data tillgängligt utrymme, som varierar beroende på om man använder DOS, CP/M eller någon Unix. Jag vidhåller att mitt resonemang ovan verkar som det sannolikaste och återställer. I samma redigering hade de binära prefixen bytts mot decimala, vilket hur som helst är felaktigt. --LPfi 29 december 2011 kl. 18.06 (CET)[svara]

Det verkar som du läst fel vad som står i artikeln, eller är det jag som är helt ute och cyklar? (risken finns) Det står "1,2 MB" inte "1200 MB". Det är inte helt märkvärdigt att det är 1155 kB med andra ord. Åtgärden som efterfrågades var en förtydligan och inte en källa. Jag förtydligade vad det handlade om. Detta har du dock inte accepterat som troligt. Något mer kan jag inte göra. Mina källor är två stycken, kanske inte helt stabilt: Dels engelska Wikipedia, men även en person som jobbat med datorer sedan 1970-talet. på engelskspråkiga Wikipedia har de källbelagt det, men det är en källa jag inte kan titta upp. Jag vet alltså inte om det stämmer, men när två av varandra oberoende källor säger samma ökar sannolikheten för att det är riktigt.

Detta är den fakta jag kan frambringa: 5 1⁄4-inch HD, 1982, 1155 kB vid formatering, 1,2 MB enligt reklamen/marknadsföringen av lagringsutrymmet. Jag har själv haft strul med att förstå detta tidigare, men utrymmet på diskarna är inte helt enkla att översätta i tiotal, eller vad man ska kalla det (trött just nu). 1,44 MB innebär inte 1440 kB, det är något mindre. dnm ^{(d | b)} 30 december 2011 kl. 04.56 (CET)[svara]

1200 MB var förstås fel. I övrigt hänvisar jag till resonemanget ovan och i artikeln. På en-wp verkar det vara förvirrat. För "1,44 MB" är saken klar, det är 1440 KiB det handlar om, efter formatering men utan filsystem (DOS' "formatering" inbegriper skapande av filsystem). Den råa kapaciteten anges aldrig, utan den "oformaterade kapaciteten" avser i allmänhet den kapacitet operativsystemet ser efter formatering, inklusive FAT etc. men exklusive sektorgap och kontrollsummor. Denna kapacitet är alltid ett visst antal sektorer, alltså multiplar av halva KiB - vareför man krånglar till det om man använder SI-prefix (dessa användes aldrig då det begav sig). --LPfi 30 december 2011 kl. 11.07 (CET)[svara]

Storleken ska naturligtvis anges i "råkapacitet", dvs antalet 512 KB-block gånger 512. Hur mycket som blir över att lagra data på efter formatering beror på vilket filsystem som används (och ibland även vilka parametrar som användes vid formateringen). /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 11.27 (CET)[svara]

Ursäkta virrigt inlägg. Tabellen i en:List of floppy disk formats#Known disk logical formats verkar att kunna stämma (notera att enheten är KiB, inte kB). Där anges 8 eller 9 sektorer per spår för SD- och DD-disketterna (om det stämmer överskattade jag deras kapacitet) och 15 sektorer per spår för HD-disketterna, alltså en höjning från 8/9 till 15 och inte från 18 till 30 (men samtidigt en höjning till 80 spår per sida), 1200 KiB hur som helst.

För alla disketterna anger man alltså kapaciteten då disketten formaterats och sektorerna därmed definierats. Kapaciteten anges inklusive det utrymme operativsystemet använder för filsystemets interna datastrukturer, vilket motsvarar vad som ryms om man skriver direkt till disketten (dd > /dev/fd0 i Unix), vilket ju är rimligt, också om en vanlig användare hellre såg utrymmet tillgängligt för eget data. Om man vill införa den sistnämnda bör man införa den också för andra format och notera vilket operativsystem eller filsystem informationen gäller för.

--LPfi 30 december 2011 kl. 13.57 (CET)[svara]

Trots att artikeln på en-wp skriver kB verkar det uppenbart att enheten skall vara KB, dels för att det var den enhet som användes i tiderna, dels för att det är hopplöst att få kapaciteten att passa med SI-prefix: sektorerna är ju på 512 B. GB i betydelsen 10⁹ B började användas då hårddiskarnas kapacitet nådde upp till den nivån (skillnaden blev då tillräcklig för att locka marknadsföringsavdelningen). Tidigare hade KB och MB entydigt stått för KiB och MiB ifråga om arbetsminne och lagringskapacitet. Och det var långt efter att alla de vanliga diskettstorlekarna introducerats. --LPfi 30 december 2011 kl. 14.10 (CET)[svara]

Prefixet för kilo är väl k och inte K? /Grillo 30 december 2011 kl. 14.38 (CET)[svara]

SI-prefixet för kilo (1000) är "k". Däremot användes K allmänt som prefix i betydelsen 1024 (2¹⁰) och uttalades då likaså "kilo". Eftersom M redan var upptaget som SI-prefix för mega fanns motsvarande distinktion inte i de andra prefixen och man har numera infört en parallell uppsättning "binära" prefix: Ki, Mi, Gi, ... Denna parallella serie fanns inte då disketter var det förhärskande mediet för utbyte och lagring av filer och därför är KiB anakronistiskt. kB har aldrig använts i det här sammanhanget. --LPfi 30 december 2011 kl. 15.04 (CET)[svara]

Jag tycker att vi bör undvika att använda KB eftersom det kan vara förvirrande. Använd i stället kB för 10³ (1000) byte och KiB för 2¹⁰ (1024) byte. Sen har jag för mig att B är förkortningen för byte och b är förkortningen för bit, stämmer det? /ℇsquilo 30 december 2011 kl. 15.19 (CET)[svara]

Här har man använt "kilobyte" på de flesta ställen för att man ju inte skall använda förkortningar. Då blir det "kibibyte" istället. Men jag föredrar KB eftersom det var den självklara beteckningen på den tiden. Få se om man kan få en kompromiss med det moderna prefixet där saker förklaras och de gamla beteckningarna i "namn". Och ja, B är byte och b är bit, också om standardiseringsorganisationerna inte definierat dem. --LPfi 30 december 2011 kl. 15.45 (CET)[svara]

KB är inte korrekt att skriva. Jag har återigen ändrat KB till kB. dnm ^{(d | b)} 30 december 2011 kl. 16.59 (CET)[svara]

KB var den beteckning som användes på den tiden, och står för en annan informationsmängd än kB. Den gamla storheten KB (1024 B) kallas numera kibibyte (KiB) och jag har nu konsekvent bytt till den sistnämnda beteckningen. Jag tycker att det är synd, då den inte förekommer i samtida dokumentation, men mycket bättre än att man byter till en annan enhet utan att ändra talen ("Det heter kg, inte skålpund!"). Om du läser resonemanget ovan och ser på artikeln på en-wp jag länkar till ser du att det verkligen handlar om KiB och inte kB. Det väsentliga är att sektorerna är på halva KiB och kapaciteten alltså går att uttrycka exakt i den enheten (i synnerhet då antal sidor, spår per sida eller sektorer per spår är jämna tal), men inte i kB. --LPfi 30 december 2011 kl. 19.01 (CET)[svara]