I den här artikeln förekommer böjningar och användningar av "data" och "fakta" som är okonventionella, men å andra sidan inte utan problem kan ersättas med bättre svenska. Vad sägar språkvårdarna? Finns det någon som har förslag på hur man kan göra? /Salsero 6 augusti 2006 kl. 13.20 (CEST)[svara]

Jag borde troligtvis tiga, för om det är någonting som kan reta språkvårdare till ursinne så är det det jag ska skriva nu :). Jag hävdar nämligen, att det många gånger kan vara befogat att använda utländska (=engelska) uttryck. IT-banchen IT-branchen IT-branschen av idag kännetecknas av en myckenhet engelska ord, som ofta har en kontextuell betydelse. Alla extraherar data, man utvinner det inte. Det är dessutom så, att "utvinner" är mera oprecist; utvinner på vilket sätt? ur vad? Extraktion däremot, är en definierad process, åtminstone när det gäller informationslager. Samma gäller transformering. "Laddning" och "lagring" är helt olika processer; lagring är det statiska bevarandet av data på något slags medium, medan laddning är den aktiva process som överför datat dit. Det sista jag vill ha är något redigeringskrig; men medan "lagring" definitivt inte ingår i ETL-processen, gör "laddning" det i hög grad. Därför har jag, med all respekt, tillåtit mig att ändra tillbaka detta ord.

För att återgå till utländska ord som varande mer praktiska än svenska: I slutet av 1960-talet införde vi, som enda nordisk nation, ordet "dator" som synonym till det mera bökiga "datamaskin". Det betonades särskilt då, att det var ett ord baserat på svenska ordstammar, i stället för det engelska "computer", som danskar och norrmän valde. (Jo, det ska erkännas: Danskarna försökte en kort period med "datamat", men det fastnade guskelov aldrig). Analogt heter "stordator" "mainframe" i Danmark och Norge. Resultatet har blivit, att vi sitter där med ett konstigt ord som ingen utlänning, absolut ingen, förstår. Inte ens våra nordiska grannar begriper vad vi menar när vi talar om datorer. Jag vill inte delta i någon sådan process, så därför kommer jag att fortsätta att använda engelska uttryck i IT-artiklar när det stämmer överens med gängse yrkestermiologi. Sen kan jag förstås inte hindra er andra att ändra det...

PS. Vill bara påpeka, att det var jag som lade till de mera "svenska" orden informationslager och datalager. Vi kanske ska byta namn på den artikeln med, så den inte heter något så utrikiskt som data warehouse? :) / Law 6 augusti 2006 kl. 15.28 (CEST)[svara]

Bara en sak till (med risk för att verka lätt rättshaveristisk): När jag angav "counties" (som blev ändrat till "kommun") så var det verkligen inte för att jag brukar använda ordet "counties" i vanligt språk. Så mycket anglofil är jag inte. Däremot ville jag låta det framgå att dagens informationslager i mycket hög grad är internationella; de används av många dottorbolag i olika länder. Därför är de nästan alltid engelskspråkiga; det står inte "län" på bildskärmen (jag höll på att skriva "displayen"...), det står verkligen "counties". Nu ska jag tiga. En stund. / Law 6 augusti 2006 kl. 15.46 (CEST)[svara]

Anladningen till att jag bytte till lagring är att jag inte har så stora kunskaper i databashantering, och då är meningen väldigt oklar. Den skulle förmodligen må bra av en omskriving- laddar man informationen in i lagret eller laddar man informationen som finns i lagret? Och om det nu är ett lager, är då inte skillnaden mellan att ladda och att lagra minimal? Vad gäller extrahering- om det nu är en så väldefinierad process, så borde det väl vara möjligt att skapa en artikel om det? I så fall ser jag inga problem med yttrycket, men om det bara är en allmänt odefinierad process som går på att man plockar fram informationen så tycker jag att en mening utan anglicismer är att föredra.

Vad gäller "counties" så hade det nog varit bättre att skriva "motsvarande län/kommun", om man nu tycker det är relevant att poängtera att programvaran är på utrikiska. Att skriva län/county ser ganska märkligt ut.

Andejons 6 augusti 2006 kl. 16.12 (CEST)[svara]

"Lager" i "informationslager" är inte direkt härlett av verbet "lagra" (i alla fall inte av dess betydelse "lagra data"); det är en översättning av "warehouse", "lagerbyggnad". Att lagra data, som man ju förvisso gör på ett informationslager, om än inte lika statiskt som på en diskett eller ett magnetband, har med underhåll att göra. ETL som process betecknar själva byggandet av ett informationslager. Därför hävdar jag, med en åsnas envishet (eller kanske snarare ett fårs? - se min användarsida) att ladda fortfarande passar bättre. Det är dessutom så man säger - man laddar ett informationslager, man "primärlagrar" inte data på det (eller hur det nu skulle heta om det hette så). Extrahering är väl inte tillräckligt omfattande för att skriva en artikel om, som du, kanske rent av en smula raljant? föreslog. Det är snarare en process som innebär, att man vid källinstallationen, med hjälp av något script eller extraktionsprogram, hämtar data från vanliga affärssystem. Detta data går sedan vidare i processen och omformas för att passa in i informationslagret. Skriver man utvinna är det lätt att förväxla med andra sätt att "utvinna" data, t ex data mining, som snarast är något man gör med ett informationslager, eller åtminstone en process liknande den att bruka ett informationslager. Dessutom skrev jag "laddning av informationen i de olika databastabeller som ingår i informationslagret" - det är väl inte så lätt att missförstå? Möjligtvis kunde jag lagt till ett "in" - "in i de olika..." (vilket jag har gjort nu). Vad det gäller counties slutligen, så har du kanske en poäng där - blandningen av svenska och engelska ser onekligen litet udda ut, nu när jag fått tid att tänka på det. / Law 6 augusti 2006 kl. 17.41 (CEST)[svara]

Jag tror jag förstår bättre nu. Det jag sa om at skapa en artikel till "extrahera" kanske inte var så välformulerat, men om det nu är en någorlunda väldefinierad process så borde det väl beskrivet någonstans här som går att länka till? Hade det varit en länk så hade jag troligen inte ändrat, det var allt jag menade.

Det där "in" gjorde meningen tydligare. Tackar.

Andejons 6 augusti 2006 kl. 19.46 (CEST)[svara]

Tja, det var väl delvis mitt fel. Extraktion i sig är inte någon välformulerad process; det är bara att det är det ordet man använder - man säger inte "Kan du utvinna datat ur de filerna?". Extraktion i informationslagersammanhang definieras däremot på det sätt jag angav ovan. Hade jag betonat det, hade du förmodligen inte talat om att skriva en artikel. Ska försöka vara tydligare i fortsättningen. Tack för en givande diskussion. /Law 6 augusti 2006 kl. 20.24 (CEST)[svara]

Det här var förmodligen en av de artiklar som berett mig mest glädje att skriva, några av de större humleartiklarna möjligtvis undantagna. (Det är inte riktigt lika skoj att skriva på Wikipedia längre, nu när vi har artiklar om alla humlorna.) Det är också den av mina artiklar som jag skäms mest för. 2006 när jag var nybliven Wikipedian, var ju kravet på källor i artiklarna inte alls lika starkt som nu. Därför skrev jag artikeln helt utifrån mina erfarenheter av professionellt data warehouse-arbete, och utan en enda källa. Med tanke på hur starkt jag ivrar för källbeläggning i allmänhet, och radkällor i synnerhet, är detta ett väldigt pinsamt faktum. Jag vet inte heller hur jag skulle kunna källbelägga artikeln – när artikeln skrevs, hade jag nästan 10-årig erfarenhet av data warehouse, och det är den som ligger till grund för artikeln, inte någon litteratur. Viss hjälp hade jag visserligen av företaget Prism Solutions innehållsrika webbplats, men företaget upphörde för mer än 15 år sedan, och även om webbplatsen levde kvar några år till i ointresserad regi av det företag som köpte upp Prism Solutions (även det företaget, vars namn jag inte längre kommer ihåg, har upphört) finns inga rester av webbplatsen kvar. Artikeln är dessutom hopplöst omodern; sedan jag lade sista handen vid den 2006, har den bara utökats med knappt 300 bytes. Något hopp om att kunna utöka/källbelägga den har jag inte: Jag är numera pensionär, och upphörde med data warehouseverksamheten redan 2008. På dessa drygt 11 år har data warehouseteknologin, precis som all IT-verksamhet, hunnit utvecklas oerhört, något som jag alltså inte har någon nämnvärd kunskap om. Dessutom har jag inte bara varit okunnig om data warehouse sedan 2008, jag upphörde i princip helt med IT-arbete 2013, och jag misstänker att jag har glömt för mycket för att kunna vara behjälplig med någon uppfräschning av den här artikeln. Vad gör vi med en gammal, omodern artikel utan källor, och med litet hopp om förbättring? Radera den är kanske litet drastiskt, men jag misstänker att mycket i artikeln enbart har historiskt intresse. Då bör det inte stå kvar under förespeglingen att det beskriver modern praktik. / Ternarius_D 6 oktober 2019 kl. 18.27 (CEST)[svara]

När jag tittar närmare på historiken ser jag att det faktiskt inte var jag som skapade artikeln, men innan jag gav mig i kast med den, samma dag som den skapades, var den bara på 526 bytes, med den fullständiga lydelsen "Ett data warehouse är en sammanställning och behandling av information från databaser, som underlättar rapportering och analys." Egentligen borde jag ha försett artikeln med en "Källor"-mall, men på något sätt har jag inte hjärta att behandla en av de första av "nästan-mina" artiklar så. Om någon annan mallar den har jag givetvis inga invändningar. / Ternarius_D 6 oktober 2019 kl. 18.58 (CEST)[svara]

Nu har jag gjort slag i saken och lagt till både "källor" och "inaktuell"-mallar. Jag kan inte tänka mig att en artikel som i sina huvuddrag skrevs för 17 år sedan kan vara särskilt användbar, speciellt inte i en så föränderlig branch som IT. Själv kan jag inte uppdatera den, av skäl som jag angivit ovan. Det är dessutom mycket av de olika teknikerna som jag vet är korrekt, eftersom jag använt dem och vet att de fungerar, men hur anger en ett sedan länge försvunnet kursmaterial, använt av ett sedan länge försvunnet företag som källa, speciellt som det förmodligen är copyrightskyddat? Andra uppgifter är sådant jag hört på konferenser, och där finns bara mina minnen och handskrivna konferensanteckningar att tillgå.

Dessutom är som sagt artikeln hopplöst föråldrad. Förmodligen finns det en hel del material att hämta från engelskspråkiga Wikipedia, den artikeln är dessutom rikligt källbelagd. Där kan jag emellertid knappast vara behjälplig; som jag skrev ovan är det 15 år sedan jag slutade med data warehouse (och 10 år sedan jag pensionerades), så jag har inte längre det kunnande som behövs för att skriva om sådana frågor. Trist; databastillämpningar utgjorde min huvudsakliga yrkeskarriär. / ^Ternarius_Disk 15 juni 2023 kl. 18.40 (CEST)[svara]