Benmärg
Benmärg (latin: medulla ossium) är den vävnad som bland annat finns inuti skelettets stora rörben.
Benmärg i medicinskt sammanhang
[redigera | redigera wikitext]I unga år innehåller benen röd benmärg men med stigande ålder ersätts denna i extremiteternas rörben av gul benmärg. Den gula benmärgen består mest av fettvävnad. I huvudet, bålen och de övre delarna av överarmsbenen och lårbenen består den röda benmärgen dock livet ut.[1]
I benmärgen produceras blod bestående av de olika beståndsdelarna erytrocyter, leukocyter och trombocyter.[1]
Benmärgssjukdomar
[redigera | redigera wikitext]Pancytopeni innebär att benmärgen "påverkas" av något, varvid det kan uppstå brist på röda och vita blodkroppar.[2] Detta kan ses vid hematologiska maligniteter och vid exposition för vissa miljögifter, B12-brist och alkohol.[3]
Benmärgsundersökning
[redigera | redigera wikitext]Benmärgsundersökning görs vid misstanke om en rad olika blodsjukdomar. Så kallad "crista" eller cristapunktion, är en punktion i bakre höftbenskammen varvid patienten ligger på sidan eller på mage. Sternalpunktion (STP), tas från övre delen av bröstbenet varvid patienten ligger på rygg.[4]
Transplantation av benmärg
[redigera | redigera wikitext]En del människor med blodsjukdomar, till exempel vid leukemi och myelom, behöver förutom att genomgå cytostatikabehandling, även genomgå transplantation av benmärg (HSCT hematopoetisk stamcellstransplantation, eller bara SCT). Man byter enkelt sagt ut sjuk benmärg mot frisk från en givare.[5] Utifrån sjukdomen och andra faktorer kan givaren vara patienten själv, så kallad autolog stamcellsåtergivning (ASCT eller auto-SCT). Alternativt en välmatchad givare (syskon eller annan givare), så kallad allogen stamcellstransplantation (allo-SCT).
Se även
[redigera | redigera wikitext]Benmärg som mat
[redigera | redigera wikitext]
I maträtter som den italienska osso buco av nöt (vanligen kalvlägg som kommer från fram- och bakbenet på djuret[6]), sitter märgen kvar i benet och ska ätas tillsammans med köttet.[7]
Referenser
[redigera | redigera wikitext]Noter
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b] Bra Böckers lexikon: tredje upplagan
- ^ ”Mitokondriella sjukdomar, en översikt - Symtom”. Kunskapsstöd och regler. Socialstyrelsen. 18 dec 2008. https://www.socialstyrelsen.se/kunskapsstod-och-regler/omraden/sallsynta-halsotillstand/mitokondriella-sjukdomar-en-oversikt/. Läst 23 november 2023.
- ^ ”Akut vård - Akut internmedicin - Hematologi - Pancytopeni”. Kunskapsstöd för vårdgivare. Region Stockholm. https://kunskapsstodforvardgivare.se/omraden/akut-vard/behandlingsprogram/akut-internmedicin/hematologi/pancytopeni. Läst 23 november 2023.
- ^ Benmärgsundersökning
- ^ ”Varför måste man transplantera benmärg hos vissa barn med leukemi?”. Barncancerfonden. Arkiverad från originalet den 22 augusti 2010. https://web.archive.org/web/20100822182304/http://www.barncancerfonden.se/Fakta/Fragor-svar/Varfor-maste-man-transplantera-benmarg-hos-vissa-barn-med-leukemi/. Läst 14 februari 2010.
- ^ ”Kalv”. Babak Kött & Chark. http://www.babakchark.se/sortiment/kalv/. Läst 20 december 2016.
- ^ Kokkonsten av Anne Willan, 2000, ISBN 91-34-51079-6
Källor
[redigera | redigera wikitext]Hansson, Malin; Nord, Jakob (8). ”Benmärgsundersökning”. Skånes universitetssjukhus. https://www.skane.se/sv/Webbplatser/Skanes-universitetssjukhus/Organisation-A-O/Hematologi--och-koagulationskliniken/For-patienter/Benmargsundersokning/. Läst 13 april 2016.
Externa länkar
[redigera | redigera wikitext]Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
