AB Ytterstfors-Munksund
| AB Ytterstfors-Munksund | |
| Typ | Aktiebolag |
|---|---|
| Antal anställda | 1 000 |
| Historik | |
| Grundat | 1916 |
| Upplöst | 1925 |
| Ytterstfors | |
 Den här artikeln är en del i serien om Ytterstfors:
| |
| Bolag | |
|---|---|
| Ytterstfors AB · AB Ytterstfors-Munksund · Munksunds AB | |
| Bruk och anläggningar | |
| Ytterstfors såg · Ytterstfors glasbruk · Ytterstfors kanal · Ytterstfors träsliperi · Ytterstfors elektriska såg · Ytterstfors linbana | |
| Personer | |
| Fredrik Holmström · Mikael Lindemark · Carl Fredrik Furtenbach · Johan Degerman · Anders Markstedt · Eric Lindemark · Fredrik Bergenholtz · Nils Ringstrand · Egil Unander-Scharin | |
| Övrigt | |
| Ytterstfors bruksförsamling · Ytterstfors brukskyrka · Ytterstfors herrgård | |
| Se även | |
| SCA · Handelsbanken · Ivar Kreuger |
AB Ytterstfors-Munksund var ett företag bildat i oktober 1916 genom en sammanslagning av Ytterstfors Trävaru AB och Munksunds Sågverks AB.[1]
Aktiekapitalet uppgick till 32,5 miljoner (motsvarande cirka 1,5 miljarder kr 2023[2]). I verksamheten ingick:[3]
- Ytterstfors; elektrisk såg, hyvleri, Ytterstfors träsliperi och torkeri
- Furuögrund; såg, gjuteri, mekanisk verkstad, tullstation och hamn
- Munksund; såg, gjuteri
- Skuthamn; såg, hamn,
- Storfors; såg, gjuteri
- Bergsvik; såg, hamn
- Brännfors; såg
År 1917 fusionerades även AB Storfors och 1918 även Baltiska Trävaru AB.[1] Enligt uppgifter från 1922 uppgick den årliga produktionen till: "40 000 stds sågade trävaror, 10 000 ton torr mekanisk massa och 10 000 ton våt mekanisk massa". Antalet anställda uppgick samtidigt till cirka 1 000 personer.[3]
Ett nytt bolag – AB Båtvik – bildades för att samordna sjöfartsverksamheten. Konkurrensen och konjunktur gjorde att AB Ytterstfors-Munksund AB gick i konkurs 1925. Året därpå bildades Munksund AB, som övertog AB Båtvik.[1] Konkursen diskuterades i riksdagen 1927, då uppgavs att produktionen vid tiden för konkursen uppgick till "45,000 standards sågade trävaror per år. Härför sysselsattes ungefär 1,200 fasta arbetare, vartill får läggas stuveriarbetare, varför den totala vid industrien anställda arbetarestammen vid denna tid var cirka 1,380 man med 5,500 försörjningspliktiga. I dessa siffor är givetvis ej medräknat det antal arbetare utom kommunen, som dock äro i väsentlig mån beroende av trävaruindustriens fortvaro vid kusten".[4]
Nästan all verksamhet flyttades efter konkursen till Piteå och det blev föregångaren till SCA i Munksund.[5]
Se även
[redigera | redigera wikitext]Referenser
[redigera | redigera wikitext]- ^ [a b c] ”AB Ytterstfors-Munksund inklusive AB Båtvik”. www.tugboatlars.se. http://www.tugboatlars.se/YM.htm. Läst 19 juli 2023.
- ^ ”Räkna på inflationen”. Ekonomifakta. https://www.ekonomifakta.se/Fakta/finansiell-ekonomi/inflation-och-styrrantor/Rakna-pa-inflationen/. Läst 20 juli 2023.
- ^ [a b] ”629-630 (Nordisk familjebok / Uggleupplagan. 33. Väderlek - Äänekoski)”. runeberg.org. 24 september 1922. https://runeberg.org/nfcm/0347.html. Läst 19 juli 2023.
- ^ ”Kungl. Maj:ts proposition Nr 252 (Proposition 1927:252)”. www.riksdagen.se. https://www.riksdagen.se/sv/dokument-och-lagar/dokument/proposition/kungl.-majts-proposition-nr-252_do30252. Läst 20 juli 2023.
- ^ ”Sågverksepoken 1874-1925 | Furuögrund By”. https://www.furuogrundby.se/sagverksepoken-1874-1925/. Läst 19 juli 2023.
Text is available under the CC BY-SA 4.0 license; additional terms may apply.
Images, videos and audio are available under their respective licenses.
