For faster navigation, this Iframe is preloading the Wikiwand page for Jean-Paul Sartre.

Jean-Paul Sartre

E artíkulo aki ta skirbí na papiamentu. Lo ta apresiá si por mantené e artíkulo aki na estilo di papiamentu.
Jean-Paul Sartre
Jean-Paul Sartre
Jean-Paul Sartre
Informacion basico
Pais Fransia
Nòmber nasementu Jean-Paul Charles Aymard Sartre
Nasementu 21 di yüni 1905
Paris
Fayesimentu 15 di aprel 1980
14th arrondissement of Paris
Kousa di morto edema
Entiero 23 di aprel 1980
Montparnasse Cemetery
Modo di morto kousa natural
Trabou
Ofishi dramaturgo, epistemologist, novelist, esenarista, biographer, literary critic, essayist, luchado di resistencia, political writer, eskritor, filósofo, peace activist, opinion journalist, intellectual, sociologist, lyricist
Kampo di trabou filosofia, epistemologia, étika, polítika, phenomenology, ontology
Empleado(nan) Lycée Condorcet
Edukashon
Skol/universidat  Lycée Henri-IV, École Normale Supérieure, Cours Hattemer, Lycée Louis-le-Grand, University of Paris
Obra
Movementu existentialism, ateismo, phenomenology, French philosophy, Marxism, continental philosophy
Influensia pa Martin Heidegger, Louis-Ferdinand Céline, Emmanuel Levinas, Georg Wilhelm Friedrich Hegel, Karl Marx, Edmund Husserl
Militar
Konflikto Algerian War, Di Dos Guera Mundial
Religion
Religion ateismo
Famia
Kasá Sin balor
Pareha Simone de Beauvoir, Michelle Vian, Wanda Kosakiewicz, Olga Kosakiewicz
Tata Jean-Baptiste Sartre
Personal
Residencia Paris, Meudon, La Rochelle, Le Havre, Laon
Dominio di idioma franses
Lenga materno franses
Idioma di skirbimentu franses
Otro informashon
Miembro di American Academy of Arts and Sciences
graf
graf
firma
[Editá Wikidata] · [Manual]

Jean-Paul Charles Aymard Sartre (franses: [saʁtʁ]; ☆ 21 di yüni 1905 na Paris - † 15 di aprel 1980 na Paris) tabata un filósofo, dramaturgo, novelista, senarista, aktivista polítiko, biógrafo i kritiko literario franses, konsiderá komo un figura prominente di filosofia i marksismo franses di siglo 20. Sartre tabata un di e figuranan klave den filosofia di eksistensialismo (i fenomenologia). Su trabou a influensiá sosiologia, teoria krítiko, teoria poskolonial i estudio literario, i e ta sigui hasié. El a risibí e Premio Nobel di Literatura na 1964 apesar di a purba di rechas'é, bisando ku semper el a nenga honornan ofisial i ku "un eskritor no mester permití su mes pa bira un institushon."

Sartre a mantené un relashon habrí ku e prominente filósofo feminista i eksistensialista Simone de Beauvoir. Huntu Sartre i de Beauvoir a desafiá e suposishon i ekspektativanan kultural i sosial di nan edukashon, ku nan tabata konsiderá burges, tantu den estilo di bida komo den pensamentu. E konflikto entre konformismo opresivo i spiritualmente destruktivo (mauvaise foi, literalmente, mala fe) i un forma auténtiko di ser a bira e tema dominante di e promé obranan di Sartre, un tema inkorporá den su obra filosófiko prinsipal "Ser i nada" (L'Être et le Néant, 1943).[1] E introdukshon di Sartre na su filosofia ta su obra "Eksistensialismo ta un humanismo" (L'existentialisme est un humanisme, 1946), presentá originalmente komo un konferensia.

{{bottomLinkPreText}} {{bottomLinkText}}
Jean-Paul Sartre
Listen to this article

This browser is not supported by Wikiwand :(
Wikiwand requires a browser with modern capabilities in order to provide you with the best reading experience.
Please download and use one of the following browsers:

This article was just edited, click to reload
This article has been deleted on Wikipedia (Why?)

Back to homepage

Please click Add in the dialog above
Please click Allow in the top-left corner,
then click Install Now in the dialog
Please click Open in the download dialog,
then click Install
Please click the "Downloads" icon in the Safari toolbar, open the first download in the list,
then click Install
{{::$root.activation.text}}

Install Wikiwand

Install on Chrome Install on Firefox
Don't forget to rate us

Tell your friends about Wikiwand!

Gmail Facebook Twitter Link

Enjoying Wikiwand?

Tell your friends and spread the love:
Share on Gmail Share on Facebook Share on Twitter Share on Buffer

Our magic isn't perfect

You can help our automatic cover photo selection by reporting an unsuitable photo.

This photo is visually disturbing This photo is not a good choice

Thank you for helping!


Your input will affect cover photo selection, along with input from other users.

X

Get ready for Wikiwand 2.0 🎉! the new version arrives on September 1st! Don't want to wait?