For faster navigation, this Iframe is preloading the Wikiwand page for Itri.

Itri

Itri (Asget: itran) d tafekka tagnnawt n plasma, Meqqer, yetfejjij, yettwaṭṭef s tmentilt n teldayt, dɣa asfijjej-is ittekkes-it-id seg tfasa taɣisant i d-ittlalen deg-s, Anda ibelkimen n uhidṛujin ttenṭaṭen gugar-asen ayen i d-igellun s iferdisen iẓẓayen ugar n uhidṛujin am uhilium d ulitium d kra n iferdisen yefsusen am wuzzal, Tasedmirt-a tasengamt tettusemma s wezday aɣisan.
Itri yudsen (iqerben) yakk ɣer tegnit d tafukt, Acku d nettat i d aɣbalu n tfasa d tafat akken daɣen id tettaweṭ tfasa-ines ɣer yimtiwgen n iṭen i d-tgin udud anafuk, Kra n yetran d wid id ittbinen deg yiṭ mi ara ad iba (ad iɣab) ayen iten-itteffren am usigna neɣ tafat.
Deg umezruy, itran ssalɣen-d tigrawin yettwasemman tizedmin yakk d isurya deg igenni. Amdan amzik (aqbur) yefka ismawen i yitran ilan (yesɛan) affaw ussis akken i yefka ismawen i tzedmin d isurya, dɣa aɣref n imuhaɣ d yiwen seg iɣerfan yeggunin ɣef yitran i wakken ad as-nemlem iberdan deg wuṭan imsullsen n tneẓruft akken illan iɣerfan niden yeggunin ɣef yitran i wakken ad akzen (ad ɛeqlen) iberdan n yillan d igarawen, ɣef wanecta llan waṭas n yitran yettfejjijen lan (sɛan) ismawen s Tmaziɣt.
Imusnawen n tesnallunt sgerwen-d agbur ummid igebren ismawen n yitran ixataren amedya deg tajrit n Musier d tajurt n imazellawen d iguza imazallawen. S usnulfu n umsaddas, imesnullanen uɣalen zemren ad seked w ad snirmen itran ur nli ara (ur nesɛi ar) affaw uddis neɣ itran ur nettwaẓray ara s wallen[1].

Tama n usileɣ n yitran n usignew ameqran n Magellan.

Itri d tafekka i d-ittaken tafat s usrag n wezday aɣisan aẓeɣlaw n uhidṛujin i wfaris n uhilium deg wul n yitri ɣas ma deg kra n wamur meẓẓiyen kan seg tudert-is, s wanecta ad yebru i tfasa i keččmen ɣer wul n yitri w ad teffeɣ d izenzaren ɣer tallunt tuffiɣt. Srid mi ara ad ifakk uhidṛujin seg yitri, iferdisen yakk i d-isnulfan seg wezday aɣisan n uhidṛujin ttilin ẓẓay-it ugar n uhilium i d-yettwafarasen daɣen ama sɣur tamugri taɣisant tatrawt neɣ s tamugri taɣisant deg usupernuva mi ara ad ṭṭerṭqen itran icafcalen s waṭas. Mi ara ad yaweṭ yitrr ɣer taggara n waddar-is (leɛmeṛ-is), yezmer ad yegber kra n ufimidi n tnegwa timafsayin akken i zemren imesnallunen ad akzen takura-ines d waddar-is d tsuddest-is takrurant d waṭas n teskanin niden s wannay n unwiwel-is d umussu-ines deg tallunt d waffaw-is yakk d waylalẓer-is, dɣa d takura tuɣridt n yitri i d amakaz agejdan n temhazt-is d twenza-ines deg taggara, ma d tiskanin niden am ukdu-ines, tuzzya-ines, amussu-ines d teẓɣelt-ines ttwakzen-d s umezruy-is, anda taẓɣelt n waṭas n yitran d tin i d-ittilin d a emgal n usfijjej-is, asesmel-a d win yettusemman s umeskan n Hertzsprung–Russell yettakez-d addar d waddad anamhaz n yitri[2].

Tugna timedregt i yini n tfukt igan d itri seg telmest n G amazrar, tafukt d itri yudsen yakk ɣer tegnit

Talallit n yitri tbeddu-d am usigna i d-itteɣlayen seg tnegwa tisagnawin igebren send n kra yellan seg uhidṛujin d uhilium d kra n yiferdisen iẓayanen niden. Mi ara ad yettwaẓenẓa wul atraw imir-nni kan ad yuɣal uferdis n uhidṛujin ɣer uhilium kra kra s temhalt n wezday aɣisan yerna ad iberru i tfasa.[3], Ayen i d-igran seg wul n yitri ittaddam tafasa ɣer wuggug (lebɛid) n wul n yitri sɣur n urway n temhalin tizanzarin. Adad agensaw atraw ur t-ittaǧǧa ara ad yernu ad yeɣli ugar s ddaw n teldayt-is,mi ara ad tfakk yakk tfasa n uhidṛujin deg wul n yitri ad yennulfu yitri s tkura yugaren 0.4 n tikkal n tkura n tfukt[4] sin akin ad yettihriw alamma yuɣal d acafcal azeggaɣ, ma deg kra n tikwal yettili-d usefsi n iferdisen iẓayanen deg wul d tissi tamaggaẓt i d-izzin i wul-is w ad yemhez seg yitri ɣer talɣa yefsin.[5]

Deg wakeden-a, ul-nni yettuɣal d ayen i d-igran seg yitri ama d agezlan amellal neɣ d itri aneutronan neɣ ma meqqren s waṭas yezmer ad yuɣal d amruj aberkan

itran imisinen d yigtatrawen ttmagen-d seg sin neɣ ugar n yitran yeqqnen gugar-asen s teldayt, anda ttnwiwlen wa ɣef wayeṭ deg tmezziyin irekden. mi ara sin deg yitran-a ur tlun ara (ur seɛɛun ara) timezzit yudsen, yettili-d usemdu meqqren n tsedmirt n teldayt ɣef temhazt-is i tlallit n tmuski s teldayt meqqren am yiguza itrawen d imazellawen[6].

Taɣult n teẓɣelt tajummant
Isesmilen itrawen yemgaraden
[7]
Talmest Taẓɣelt Amedya
O 33,000 C neɣ ugar Zeta Ophiuchi
B 10,500–30,000 C Tacalgi
A 7,500–10,000 C Altair
F 6,000–7,200 C Itri waydi
G 5,500–6,000 C Tafukt
K 4,000–5,250 C Epsilon Indi
M 2,600–3,850 C Proxima Centauri

Anagraw amiran n usesmel atraw yennalfa-d seg tazwara n tsut tis 20 ass mi llan yitran ttwasisemlen s isekkilen iṛumaniyen seg A alamma d Q, Asesmel-a d win yeggunin ɣef wezlem n uhidṛujin acku deg wakud-nni imusnawen llan ur ẓrin ara d akken ayen yessemdawen ɣef tdusi n wezlem d taẓɣelt.
Tadusi n wezlem n uhidṛujin tettawaṭ ɣer yixef-is deg ugar n 9000° C, ma d adday-is iga d taẓɣelt-is isemmṭen yakk

Itran ttwabdaren-d deg isesmilen asufen s webray aseklan s unect n iylalen-is anda ibeddu s telmest O yettwassnen s teẓɣelt-is yeflalen s waṭas alamma yewweṭ ɣer telmest M yettwassnen s tesmeṭṭ-is anda icubranen-nni zemren ad mmagen deg tgnut-is. Asesmel agejdan yettas-d s unect n twadra n teẓɣelt O ,B ,A ,F ,G ,K ,M akken illant tegrawin tiylalanin drusen lant isesmilen niden, wid yettwassnen yakk d talmest L yakk d telmest T yettwasismlen d itran n ubleɣ meẓẓiyen yakk d igezlanen arasen isemmaṭen yakk.
Yal asekkul ila (yesɛa) 10 n ifurken yettusuṭṭnen seg 0 alamma d 9 n yidrasen yettwasnin s twadra n teẓɣelt maca anagraw-a n usesmel yetteɣlay yakk d tẓeɣlin yeflalin s waṭas anda yezmer ur d-ittili ara O0 d O1 deg kra n yitri.[8] S tmerniwt ɣer wannecta, itran ttwasisemlen s unect n isemda n waffaw yellan deg izelman-is iylalanen i teddun yajk d ubleɣ amalun tettakez-it-id teldayt tajummant. Tagrawt-a tedlec seg 0 (acafcal ameqran anafella) w ad tezri seg III (acafcal amagnu) ɣer V (igezlanen deg yilkamen igejdanen), Kra n imusnawen rnanVII (agezlan amellal).
Azal ameqran n yitran ṭṭafaren alkam agejdan igebren seg yitran n uhidṛujin yemmerɣen.
Tafukt d itri n welkam agejdan n telmest n ugezlan amellal s teẓɣelt-is imnummsen d ubleɣ-is amagnu.

  1. Overbye, Dennis (17 June 2015). "Astronomers Report Finding Earliest Stars That Enriched Cosmos". The New York Times. Retrieved 17 June 2015.
  2. "2MASS J05233822-1403022". SIMBAD – Centre de Données astronomiques de Strasbourg. Retrieved 14 December 2013.
  3. Bahcall, John N. (June 29, 2000). "How the Sun Shines". Nobel Foundation. Retrieved 2006-08-30 Archived 2017-08-18 at the Wayback Machine
  4. Richmond, Michael. "Late stages of evolution for low-mass stars". Rochester Institute of Technology. Retrieved 2006-08-04. Archived 2017-09-04 at the Wayback Machine
  5. "Stellar Evolution & Death". NASA Observatorium. Archived from the original on 2008-02-10. Retrieved 2006-06-08. Archived 2016-06-18 at the Wayback Machine
  6. Boss, Alan (April 3, 2001). "Are They Planets or What?". Carnegie Institution of Washington. Archived from the original on September 28, 2006. Retrieved 2006-06-08.
  7. Empty citation (help)
  8. Empty citation (help)
{{bottomLinkPreText}} {{bottomLinkText}}
Itri
Listen to this article

This browser is not supported by Wikiwand :(
Wikiwand requires a browser with modern capabilities in order to provide you with the best reading experience.
Please download and use one of the following browsers:

This article was just edited, click to reload
This article has been deleted on Wikipedia (Why?)

Back to homepage

Please click Add in the dialog above
Please click Allow in the top-left corner,
then click Install Now in the dialog
Please click Open in the download dialog,
then click Install
Please click the "Downloads" icon in the Safari toolbar, open the first download in the list,
then click Install
{{::$root.activation.text}}

Install Wikiwand

Install on Chrome Install on Firefox
Don't forget to rate us

Tell your friends about Wikiwand!

Gmail Facebook Twitter Link

Enjoying Wikiwand?

Tell your friends and spread the love:
Share on Gmail Share on Facebook Share on Twitter Share on Buffer

Our magic isn't perfect

You can help our automatic cover photo selection by reporting an unsuitable photo.

This photo is visually disturbing This photo is not a good choice

Thank you for helping!


Your input will affect cover photo selection, along with input from other users.

X

Get ready for Wikiwand 2.0 🎉! the new version arrives on September 1st! Don't want to wait?